Martin Luther King-priset delas ut av Equmeniakyrkan, Kristna fredsrörelsen och Sveriges kristna råd (SKR). En genomgång av pristagarna blir en märklig historia.
Trots att Martin Luther King alltid tog avstånd från kommunismen har hans pris fått en väldigt politisk slagsida åt vänster, och vi hittar ingen pristagare med politisk markör till höger om (S).
Den första pristagaren var Mikael Wiehe, som stolt vunnit Leninpriset och länge kallade sig kommunist. Mariam Osman Sherifay bjöd som riksdagsledamot för Socialdemokraterna in terroristklassade Hamas till riksdagen. Jason Diakité, ”Timbuktu”, eldade massorna på SSU-konferenserna och hans näst kändaste sångstrof är nog: ”Dunka Jimmie gul och blå, hissa i en flaggstång.”
Nabila Abdul Fattah Ryback var aktivist inom Revolutionär kommunistisk ungdom. Foujan Rouzbeh riksdagskandidat för partiet Feministiskt initiativ och ledarskribent på marxistiska Flamman. Martin Schibbye, med bakgrund som redaktör på Revolutionär kommunistisk ungdoms tidning Rebell, som drev att ”Sverige kan bara omdanas med väpnad revolution”.
Martin Luther King använde ickevåld som metod och reagerade starkt mot svarta som mobiliserat genom inbrott och skadegörelse. Men den svenska juryn har valt att hylla just detta. Annika Spalde vann priset för djurrättskamp samt inbrott och skadegörelse inom försvarsindustrin i England och Sverige, för vilket hon avtjänat två fängelsestraff.
Martin Smedjeback vann priset för samma sak, men har även angripit vanliga bönder genom ”djurfritagningar” av grisar, fisk, hönor, kalkoner och kaniner och avtjänat fyra fängelsestraff. Att juryn uppskattar Smedjeback särskilt syns genom att han är både initiativtagare, pristagare och jurymedlem.
Extinction Rebellion Sverige vann priset för klimataktioner, som går ut på att lamslå vanliga samhällsfunktioner såsom kollektivtrafik och kommunstyrelsemöten, och inbegriper även ibland medveten skadegörelse. ER:s upplopp i London orsakade kostnader på motsvarande en halv miljard kronor. Allt för det budskap som de själva bestämt går före allt annat.
Martin Luther Kings gärning handlade främst om kampen mot rasismen. I det ljuset blir Bilan Osman en märklig vinnare. Osman bekämpar rasismen mot svarta genom att tänka likadant. Hon har bland annat skrivit: ”Tycka illa om någon på grund av hudfärg är inte rasism”, och ”För var dag som går så pallar jag inte med vita människor”.
2014 hyllades ”Hijabuppropet” med syfte att normalisera slöjan. Det var i sig kontroversiellt, eftersom juryn helt bortsåg från slöjan som verktyg för kvinnoförtryck.
Fatima Doubakil var en i gruppen som senare med en annan kvinna blev utpekad av Göteborgs kommunalråd Ann-Sofie Hermansson som extremist och att hon försvarat terrorister. Kvinnorna stämde Hermansson, men tingsrätten fastställde att kommunalrådet haft skälig grund för sina uttalanden. Kvinnorna har bjudit in flera terrordömda talare.
2021 års pris gick till ”Goda grannar” och projektets huvudmän, Svenska kyrkan, Islamic Relief och Stockholms moské. Flera mycket noggranna debattörer har kunnat visa såväl Stockholms moskés som Islamic Reliefs kopplingar till Muslimska brödraskapet, islamism, terrorklassad verksamhet och antisemitism.
MLK-priset har varit ideologiskt expansivt och vidgats till ändamål som baptistpastor King inte hade någonting med att göra, såsom djurrätt, klimatfrågor och svensk asylpolitik. Det är uppenbart att priset styrs utifrån juryns egna ideologiska preferenser – inte Martin Luther Kings.
Priset har ibland gått till bra ändamål, men det är sorgligt att se hur prisets slagsida har förvrängt Martin Luther Kings gärning och motiv. För detta bär självklart huvudmännen ansvar, vilket sipprar ner på hela Sveriges kristenhet, för de som ingår som medlemmar i Sveriges kristna råd.