Moderaterna har med sitt nya partiprogram hävdat att partiet inte enbart är liberalt, utan liberalkonservativt. Med andra ord att M står på två ben, dessutom likvärdiga, och att ett av dem är konservativt. 

Mot detta står det nya M-förslaget om ”modernisering” av abortlagen, med fokus på att fosterfördrivningar inte enbart ska äga rum på sjukhus utan gärna i hemmen, som en anonymiserad liten privatsak i ensamhet. ”Rätten” att släcka oföddas liv borde, menar M, ges även barnmorskor, likaså att skattemedel läggs på en tidsgaranti för att snabbare kunna göra abort. 

Värst av allt är nog de kliniska känslokalla formuleringarna kring ”mer pengar till forskning” om hur vi kan underlätta att släcka ofödda barns liv: ”Stödet för denna viktiga forskning behöver öka i samband med att lagstiftningen ändras”, heter det.

Debattartikeln i Aftonbladet i helgen, undertecknad av partiledaren Ulf Kristersson och två moderatkvinnor, är ärligt talat en förförande iskall läsning – när M lämnar den kristna människovärdesprincipen långt, långt bakom sig.