Israel har en absolut rätt att försvara sig

Dessvärre måste det sägas i klartext. Angreppen på Israel efter den tragiska "Ship to Gaza-aktionen" saknar varje proportion och är förvillande lika klassisk och mörk antisemitism. Den iranske presidenten har sedan länge fullständigt orerat i uppenbar antisemitism och uppenbart judehat. Observera att ordet är: "Judehat". Presidenten riktar sitt hat direkt mot det judiska folket just för att de är judar. Presidenten följer i Hitlers fotspår och överträffar i dag sin läromästare. Inte ens geopolitiska ambitioner, kärnvapenskrammel eller fiktiva val kan ursäkta Mahmoud Ahmadinejad hans retorik eller ge rätt att uppträda i FN:s talarstol.
Det mycket obehagliga är att Turkiets ledare, Erdogan, nu använder samma antijudiska och antisemitiska metodik och retorik. Metoden är den historiskt kända: Avled inrikes problem, och stärk egen nationell sammanhållning med att skapa en fiktiv fiende. Genom årtusenden har judar använts som fiendebilder och hatobjekt för den typen av ledare. Detta är vad varje historiker definierar just som antisemitism.
Ship to Gaza gav båda dessa herrar bränsle på sin hatiska eld. Blåögda och naiva svenskar stod i första ledet för att förverkliga en så kallad humanitär insats, som de visste skulle användas mot staten Israel och dess rätt att existera. Hela aktionen hade inget alls med verklig humanitet att göra. Den var ett propagandajippo i antisemitismens tjänst. De svenskar som deltog bör närmast ses som grundlurade, eller medvetet delaktiga i kampen att utplåna såväl individuella judar som staten Israel. De visste och vet att fångvaktarna i det Gaza de kallar "världens största fängelse" är terrorregimen Hamas. De visste och vet att de talar samma språk som Ahmadinejad.

De svenskar som deltog på Ship to Gaza-armadan bluffade sina humanitära motiv för att dölja sina politiska. De deltog i en talkör som ensidigt vill ge Israel hela skulden för den palestinska katastrofen. Det är inte israeler som utför missilterrorism från Gaza. Det är inte israeler som spränger bussar eller smugglar in självmordsbombare bland fredliga bröllopsgäster. Israel har tvärtom dragit sig ut ur Gaza och södra Libanon. Israels ledande politiker talar i dag om en tvåstatslösning i fred. Men den måste få förutsätta att parterna erkänner varandra.
Israelernas sätt att hantera den fiktiva hjälparmadan var opsykologiskt och klantigt. Israel har däremot en absolut rätt att försvara sina gränser och sin befolkning mot terrorism. Den israeliska staten är i år 62 år. Grannen Libanon är 67 år. Det moderna Syrien är 64 år, det moderna Jordanien likaså 64. Kuwait är bara 39 år. För alla finns det en mångtusenårig historia. Israel delar den och har också som de andra grannarna en naturlig och absolut "nyhistorisk" existensrätt.
Båtarmadan var trots nio tragiska dödsoffer en politisk provokation och en krigshandling mot en stat bland andra unga stater, som har rätt att försvara sitt territorium. Omvärldens reaktion var en förbluffande överreaktion eller uppenbar antisemitism.Siewert Öholm
ledarsidan@varldenidag.se