Reklambyråer brukar vara mycket kreativa i att sprida ett företags vision och produkter. Gränsen mellan att överraska och förarga sina kunder kan dock vara tunn. Den senaste tiden har visat flera fall av den senare sorten, med bakslag som annonsörerna inte väntat sig, men som de trots allt borde ha kunnat räkna ut.
En helt omusikalisk person är illa lämpad för ett uppdrag som orkesterdirigent. Men en marknadsförare som är tondöv för kundkretsens behov och känslor, kan också skapa en disharmoni som alienerar kunderna och skadar företaget. Det är en välkänd sanning att det tar tid att bygga upp ett förtroende, men det kan gå mycket snabbt att riva ner det.
Gillette har länge varit världsledande på rakprodukter för män. Med målet att göra något nytt lanserade företaget i fjol en ny reklamfilm, som visade på hur män behöver bryta negativa beteenden. I grunden är det förstås en god poäng, men bland kundkretsen slog det fullständigt snett, allra mest för formuleringen ”toxic masculinity”. Få kunder ville sätta stämpeln ”giftig manlighet” på sig själva, och motreaktionen blev enorm. Vreden och bojkotterna orsakade försäljningsras och förluster i mångmiljardklass.
Förra veckan uppstod liknande reaktioner när SAS lanserade sin nya reklamfilm. Även här hade budskapet en viss poäng, att kulturer lånar av varandra. Men många upplevde grundtonen som nedsättande, närmast självförnedrande mot allt svenskt och skandinaviskt, och de negativa reaktionerna blev synnerligen starka.
Båda fallen ovan är exempel på den ideologiska rörelse som i engelskan benämns ”woke”, med fokus på att kritisera auktoriteter och lyfta fram grupper man anser marginaliserade. Woke-kulturen tar därför nästan alltid formen av angrepp mot tradition, religion och värdekonservativa principer.
Detta kan möjligen funka i reklam för medieföretag och liknande, men blir mycket märkligt i andra fall. Just den här veckan kom ett övertydligt exempel från finansbolaget Klarna.
I Sverige finns ett starkt regelverk kring könsdiskriminerande reklam. Det är inte längre tillåtet med sexualiserade bilder i annonser där samband saknas mellan produkten och bilden. I fallet Klarna är det inte könsdiskriminering som är problemet, utan snarare människodiskriminering. Företagets annonskampanj som lanserats hårt på dagstidningarnas förstasidor är märklig ur en hel rad synvinklar.
Klarnas nya kampanj kan bocka i nästan alla rutor i woke-listan, men för ett företag som säljer betalningslösningar känns den klart malplacerad. De är mot traditioner, de förkunnar att regler är till för att brytas, och kampanjen illustreras av en fjäderklädd androgyn gestalt som räcker långfingret åt tittaren.
Man undrar ärligt hur företaget har tänkt. Vad har modellen på bilden med räkningar att göra? Vad ska kunden tänka när den ser ett ringbeklätt långfinger sträckas mot sig? Och hur vill de att kunderna ska agera på budet att bryta mot traditioner och regler? Det enklaste svaret är förstås att strunta i att betala företagets räkningar, men en sådan lösning torde knappast överensstämma med bolagets finansiella mål.
Denna märkliga reklamkampanj sammanfattar problematiken i alla de andra annonskampanjerna. Den blir ovärdig både för modellen, för kunden och för hela samhället, och den signalerar ett budskap som skulle krossa bolaget om kunderna följer det fullt ut. Den här sortens kampanjer har passerat bäst före-datum.
Här kommer ett helt gratis konsultförslag till Sveriges företag: Gör slut med de woke-inspirerade reklamstrategerna, och fokusera på att berätta om era produkter, i stället för att skriva era kunder på näsan.