Det enda landet i världen vars ekonomi väntas växa under 2020 är Kina (med 1,9 procent, enligt Internationella valutafonden). Det kan jämföras med världens övriga stora länder i G20-gruppen, där samtliga väntas få minustillväxt. Totalt förutspås den globala ekonomin att krympa med 4,4 procent under 2020 (DN 19/10).
Orsaken till detta ras i världsekonomin stavas så klart: covid-19.
Det är nästan lite ironiskt att det land där krisen startade, kommunistdikturen Kina, är det enda som uppvisar ekonomisk tillväxt olycksåret 2020. Landet har fått kritik för att initialt ha mörkat utbrottet av pandemin och tystat visselblåsare som slog larm i ett tidigt skede. Denna fördröjning av viktig information kan ha försvårat för världens länder att agera i tid och på så vis dämpa effekterna av pandemin.
Själv har enpartistaten, med hjälp av ett gigantiskt kontroll- och övervakningssystem, en drakonisk nedstängning av städer, miljontals tester och stenhård smittspårning, lyckats kuva mycket av smittan på hemmaplan. Nyligen uppgav regimen att endast en person i huvudstaden Peking, med 21 miljoner invånare, vårdades för allvarliga symptom av covid-19.
Siffrorna ska kanske tas med en nypa salt, men det är ändå slående att jämföra med många av världens övriga länder. Där fortsätter den ojämna kampen med farligt stigande kurvor. I miljardlandet Kina ligger dödstalen (enligt statliga uppgifter) under 5 000 döda (!), alltså lägre än Sveriges och lägre än flertalet andra länder i den fria världen.
Det land som har flest covid-döda, i rena tal, är det land som Kina med all tydlighet utmanar om platsen som ledande supermakt: USA. Där noterades i förra veckan rekordmånga smittade och hittills har över 220 000 amerikaner avlidit i sjukdomen. Landet lider dessutom av enorma sociala och ekonomiska konsekvenser av pandemin, med bland annat miljontals arbetslösa.
Hanteringen av corona väntas till och med kunna bli en avgörande fråga i tisdagens presidentval.
Att ett virus får global spridning genom en olyckshändelse, är en sak. Vad som skulle kunna bli ännu värre är om Kina skulle lyckas med sina globala ambitioner. Det är ingen hemlighet att landet sedan länge mutat in sig i flera världsdelar, bland annat genom strategiska uppköp av företag och infrastruktur.
Kinas farlighet bekräftas av Sveriges beslut i förra veckan att stoppa den kinesiska teleoperatören Huawei från att delta i upphandlingen för utbyggnad av det svenska 5 G-nätet.
Draken (Kina) står redo att sluka örnen (USA) och överta rollen som världens supermakt nummer 1. Detta borde få även reflexmässiga USA-kritiker att tänka till. Vad föredrar vi? En enpartistat med globalistiska ambitioner, som förtrycker och förföljer minoriteter såsom uigurer och kristna? Eller ett USA som – trots att man inte alltid lyckats leva upp till sina ideal – förblir en garant för religionsfrihet, demokrati och mänskliga rättigheter i en värld med fria, självständiga nationer?
Må det amerikanska folket själva besinna detta. Och må de utnyttja sin demokratiska rättighet på allra bästa sätt när valet går av stapeln på tisdag.
Och må alla vi som är troende be för USA, att detta land inte slits i stycken utan fortsätter vara en bastion mot diktatur, förtryck och förföljelse också i framtiden.