Per Ewert, ledarskribent på Världen idag, har nyligen disputerat i historia i Stavanger, Norge. En populärversion av avhandlingen har utkommit på svenska, vilken erbjuder en omfattande och värdefull dokumentation och analys av socialdemokratisk sekulariseringspolitik under 1900-talet.
Ewert understryker den kombination av socialistiska och liberala idéer som varit vägledande.
Landet som glömde Gud: Hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land är den välfunna titeln på den svenska utgåvan av avhandlingen. Vid disputationen i Stavanger, vid VID vitenskapelige høgskole, var det den engelska originalavhandlingen som lades fram, Moving closer to the ideal: The process towards autonomy and secularism during the Social Democratic hegemony in 20th century Sweden, som kan laddas ner gratis på nätet för den som är intresserad.
Utgångspunkten är World Values Survey’s placering av Sverige som ett extremt sekulariserat och individualistiskt samhälle, baserat på en enkätundersökning med identiska frågor i ett stort antal länder i världen.
World Values Survey’s kategorisering av Sverige har kritiserats från en rad olika aspekter. Inte minst har franska forskare haft väldigt svårt att förstå hur en nation med ett så nära samband mellan kyrka och stat kan beskrivas som sekulariserat. Svenska kyrkans starkt försvagade ställning under 2000-talet liksom det politiska och mediala motståndet mot offentliga kristna institutioner gör dock frågan i högsta grad relevant.
Individualismens allt starkare genomslag kan beskådas på en rad samhällsområden, understödd av alla politiska partier. Ewerts ingång är inte kyrkohistorisk utan profanhistorisk och statsvetenskaplig. Hur har denna sociala, kulturella och politiska miljö skapats och vilken roll har spelats av det ofta maktägande socialdemokratiska partiet? Det kan sägas vara undersökningens övergripande fråga.
Ewerts ambitiösa uppläggning utgörs av en vandring genom de 44 år då Socialdemokraterna hade makten och kunde genomföra en historiskt och internationellt unik omvandling av ett land. Ewert går igenom politiska idéer och ståndpunkter som drevs av de tre statsministrarna Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme samt några ytterligare inflytelserika socialdemokratiska politiker (Alva Myrdal, Stellan Arvidsson och Harald Hallén).
Ewert pekar intressant nog på att omvandlingen inte enbart präglats av socialistiska idéer, utan också av liberala. Han undersöker avgörande förändringar på tre områden (kyrkan, skolan och familjen) och frågar vilka strategier som användes och vilket motstånd de mötte.
Avhandlingen har tre delar: ”Bakgrundsbilden”, ”Förloppet” och ”Resultatet”. Den första delen innehåller diskussion av olika begrepp och tidigare forskning. I den svenska utgåvan är denna del av förklarliga skäl starkt nedkortad i jämförelse med hur det ser ut i den engelska avhandlingen.
Del två är bokens huvuddel. Där går Ewert igenom de socialdemokratiska politikernas ideologiska profiler och levnadslopp, liksom viktiga politiska vägval och program med avseende på kyrkan, familjen och skolan. 1960- och 1970-talen är årtiondena då de ledande socialdemokraternas sekulariserande och individualiserande idéer omsattes i praktisk politik.
I bokens tredje del diskuterar Ewert det han kallar ”slutresultatet”, med vilket avses de långsiktiga och tvetydiga följderna av den socialdemokratiska politiken – ”det statsindividualistiska projektet”.
Unikt och intressant med Per Ewerts avhandlingsarbete är dels de långa linjerna och dels den omfattande kombinationen av primärkällor och tidigare forskning som använts. Slutresultatet av Ewerts historiska undersökning är en beskrivning av hur sekulariserande och individualistiska trender drivits på av socialdemokratisk politik.
Det innebär att den politiska dimensionen av dessa samhällstrender uppmärksammas, vilket är viktigt och underbygger en kritisk hållning till Socialdemokratin som parti och rörelse.
Avhandlingen besannar mycket av den kritik av Socialdemokraterna som levererats av väckelsekristna företrädare från 1960-talet och framåt, från Lewi Pethrus till Ulf Ekman och många andra.