Därför ska allt som ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det som ni viskat i örat i enrum ska ropas ut på taken.
Lukas 12:3

Världen idag

Judarnas minnesdag över Förintelsen hedrar även alla dem som gjorde heroiskt motstånd – såsom i Warszawa-gettot, där judarna gjorde uppror och höll tyskarna stången längre än såväl Danmark och Norge som Frankrike och Holland när dessa anfölls av Tyskland. (Bild från minnesmonumentet över Warszawa-gettots hjältar.) Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Låt oss även minnas allt motstånd som gjordes under Förintelsen

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 4 feb 2021

I förra veckan, den 27 januari, högtidlighölls Minnesdagen för Förintelsens offer. I den judiska almanackan har vi sedan början av 1950-talet en egen minnesdag. Det ursprungliga namnet är långt, Yom Hazikaron laShoa ve-laG'vura, vilket kan översättas till ”Minnesdagen för Förintelsen och heroism”. I folkmun kallas den helt enkelt Yom HaShoa, eller ”Förintelsedagen”, men det längre namnet säger mer om vad dagen symboliserar.

Nyckelordet är heroism, eller motstånd. Det var viktigt för den nybildade judiska staten Israel att inte bara minnas alla mördade, utan att vi faktiskt också gjorde motstånd. Bilden av judar som passivt gick in i döden är seglivad men inte riktigt sann. Välkända forskare och historiker, som Yehuda Bauer och Martin Gilbert, har skrivit mycket om detta.

Bägge beskriver hur viljan till motstånd var stor, även när möjligheterna var små. I getton, under deportationer, i koncentrationsläger och till och med förintelseläger gjordes motstånd. Individuella handlingar av trots och protest, att försöka få mer vatten och mat under dödshot, att vägra känna hopplöshet för att inte tillåta förövarna att glädjas, för att ta några exempel.

Att vilja överleva sina plågoandar, att vägra låta dem segra – kanske är detta det yttersta motståndet på den individuella nivån i de vidriga omständigheter judarna levde under.

Men det fanns förstås hjältemodigt motstånd även på en annan nivå. Många känner till upproret i Warszawagettot, som började den 19 april 1943. Jag saknar ord för det mod de unga flickorna och pojkarna visade. Kampen var förstås omöjlig att vinna, men de höll ut längre än såväl Danmark och Norge som Frankrike och Holland gjorde när de anfölls av Tyskland.

Exemplen är många. Det fanns en beväpnad judisk motstånds­organisation i Vilna getto. Trots att judarna endast motsvarade 1 procent av Frankrikes befolkning, utgjorde de 15–20 procent av den franska motståndsrörelsen. Judar i Tyskland gjorde sabotage, spred information till de allierade, distribuerade anti-nazistisk propaganda, smugglade ut judar ur landet, med mera.

Judiska partisaner i Belgien förstörde register över judar för att försvåra deportationer, gömde tusentals judar, producerade underjordiska mot­stånds­tidningar, med mera. Bielski-partisanerna i nuvarande Belarus, ledda av de fyra bröderna Bielski, är mycket välkända och berättelsen om dem har blivit både bok och film.

Till och med i förintelselägren ägde uppror rum.

I augusti 1943 lyckades två unga judiska fångar i Treblinka förfalska nycklar till ett vapenförråd och vapen distribuerades i lägret i soptunnor. Man dödade flera tyska och ukrainska vakter, satte eld på en stor bränsletank, brände ner baracker och förråd, förstörde militärfordon och kastade granater på SS högkvarter.

Vakterna svarade med maskingevär och 1 500 judiska fångar dödades – men 70 kunde fly. Mördandet i Treblinka tvingades stoppas i en månad.

I oktober 1943 ledde Leon Feldhendler och Alexander Pechersky ett uppror i Sobibor. Man lyckades döda 12 tyska SS-officerare, inklusive den biträdande lägerchefen och ett flertal ukrainska vakter. Planen var att döda alla vakter och sedan gå ut genom huvudingången, men de döda officerarna upptäcktes och vakterna öppnade eld.

Fångarna tvingades fly och ungefär hälften av dem, 300 fångar, kom undan. De flesta av dem dödades dock i minfälten som omgav lägret eller fångades in, men nazisterna tvingades stänga lägret, vilket räddade väldigt många människoliv.

Den 7 oktober 1944 gjorde judar till och med uppror i Auschwitz. Kvinnliga fångar hade smugglat in explosiva varor från en vapenfabrik där de tvångsarbetade. Judar som tvingades arbeta med gaskamrarna och krematorierna lyckades delvis förstöra ett av krematorierna. En annan grupp övermannade samtidigt sina vakter och man påbörjade försök till massflykt. Man dödade tre vakter, men stoppades av massiv eld och försöket misslyckades.

Nästan alla de 250 fångarna dödades.

Förintelsens minnesdag bör inte bara vara en dag då vi minns och hedrar de mördade och de överlevande. Vi ska också minnas det motstånd som faktiskt gjordes, mot en omöjlig övermakt.

Det var viktigt för den nybildade judiska staten Israel att inte bara minnas alla mördade, utan att vi faktiskt också gjorde motstånd. Bilden av judar som passivt gick in i döden är seglivad men inte riktigt sann.

Snart hålls årlig gudstjänst för Sveriges ofödda barn

Prolife. Den 3 juli hålls en gudstjänst i Holmstrand till minne av de barn som inte fått födas i vårt land.... lördag 25/6 18:00

En skridskolegend har fått gå hem

Ledare Skridskolegenden Jonny Nilsson berättade i ett reportage i Världen idag (våren 2021) om hur hans... fredag 24/6 00:00

Svaret på vår djupaste längtan finns hos en enda person

Krönikor För några år sedan satt jag på tunnelbanan på väg till bibelskolan där jag studerade. I varje... torsdag 23/6 00:10

Tryck från hbtq-grupper kräver vaksamhet hos församlingen

Ledare Slutna grupper på Facebook arbetar aktivt för att undergräva den bibliska synen på homosexualitet.... torsdag 23/6 00:10

Kommer vi att känna igen varandra i himlen?

Mot väggen I Bibeln står det ju att vi i himlen kommer att vara som änglarna (Matt 22:30). Betyder det att vi...

Gärna blomsterkrans – men spola nubben i slasken

Andakter av Carl-Erik Sahlberg. Midsommarhelgen närmar sig och därmed den ljusaste tiden och den ljusaste natten på året. Nu sitter...
Följ Världen idag i sociala medier