En dag i dina gårdar är bättre än tusen andra. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än bo i de gudlösas tält.
Psaltaren 84:11

Världen idag

Judarnas minnesdag över Förintelsen hedrar även alla dem som gjorde heroiskt motstånd – såsom i Warszawa-gettot, där judarna gjorde uppror och höll tyskarna stången längre än såväl Danmark och Norge som Frankrike och Holland när dessa anfölls av Tyskland. (Bild från minnesmonumentet över Warszawa-gettots hjältar.) Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Låt oss även minnas allt motstånd som gjordes under Förintelsen

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 4 feb 2021

I förra veckan, den 27 januari, högtidlighölls Minnesdagen för Förintelsens offer. I den judiska almanackan har vi sedan början av 1950-talet en egen minnesdag. Det ursprungliga namnet är långt, Yom Hazikaron laShoa ve-laG'vura, vilket kan översättas till ”Minnesdagen för Förintelsen och heroism”. I folkmun kallas den helt enkelt Yom HaShoa, eller ”Förintelsedagen”, men det längre namnet säger mer om vad dagen symboliserar.

Nyckelordet är heroism, eller motstånd. Det var viktigt för den nybildade judiska staten Israel att inte bara minnas alla mördade, utan att vi faktiskt också gjorde motstånd. Bilden av judar som passivt gick in i döden är seglivad men inte riktigt sann. Välkända forskare och historiker, som Yehuda Bauer och Martin Gilbert, har skrivit mycket om detta.

Bägge beskriver hur viljan till motstånd var stor, även när möjligheterna var små. I getton, under deportationer, i koncentrationsläger och till och med förintelseläger gjordes motstånd. Individuella handlingar av trots och protest, att försöka få mer vatten och mat under dödshot, att vägra känna hopplöshet för att inte tillåta förövarna att glädjas, för att ta några exempel.

Att vilja överleva sina plågoandar, att vägra låta dem segra – kanske är detta det yttersta motståndet på den individuella nivån i de vidriga omständigheter judarna levde under.

Men det fanns förstås hjältemodigt motstånd även på en annan nivå. Många känner till upproret i Warszawagettot, som började den 19 april 1943. Jag saknar ord för det mod de unga flickorna och pojkarna visade. Kampen var förstås omöjlig att vinna, men de höll ut längre än såväl Danmark och Norge som Frankrike och Holland gjorde när de anfölls av Tyskland.

Exemplen är många. Det fanns en beväpnad judisk motstånds­organisation i Vilna getto. Trots att judarna endast motsvarade 1 procent av Frankrikes befolkning, utgjorde de 15–20 procent av den franska motståndsrörelsen. Judar i Tyskland gjorde sabotage, spred information till de allierade, distribuerade anti-nazistisk propaganda, smugglade ut judar ur landet, med mera.

Judiska partisaner i Belgien förstörde register över judar för att försvåra deportationer, gömde tusentals judar, producerade underjordiska mot­stånds­tidningar, med mera. Bielski-partisanerna i nuvarande Belarus, ledda av de fyra bröderna Bielski, är mycket välkända och berättelsen om dem har blivit både bok och film.

Till och med i förintelselägren ägde uppror rum.

I augusti 1943 lyckades två unga judiska fångar i Treblinka förfalska nycklar till ett vapenförråd och vapen distribuerades i lägret i soptunnor. Man dödade flera tyska och ukrainska vakter, satte eld på en stor bränsletank, brände ner baracker och förråd, förstörde militärfordon och kastade granater på SS högkvarter.

Vakterna svarade med maskingevär och 1 500 judiska fångar dödades – men 70 kunde fly. Mördandet i Treblinka tvingades stoppas i en månad.

I oktober 1943 ledde Leon Feldhendler och Alexander Pechersky ett uppror i Sobibor. Man lyckades döda 12 tyska SS-officerare, inklusive den biträdande lägerchefen och ett flertal ukrainska vakter. Planen var att döda alla vakter och sedan gå ut genom huvudingången, men de döda officerarna upptäcktes och vakterna öppnade eld.

Fångarna tvingades fly och ungefär hälften av dem, 300 fångar, kom undan. De flesta av dem dödades dock i minfälten som omgav lägret eller fångades in, men nazisterna tvingades stänga lägret, vilket räddade väldigt många människoliv.

Den 7 oktober 1944 gjorde judar till och med uppror i Auschwitz. Kvinnliga fångar hade smugglat in explosiva varor från en vapenfabrik där de tvångsarbetade. Judar som tvingades arbeta med gaskamrarna och krematorierna lyckades delvis förstöra ett av krematorierna. En annan grupp övermannade samtidigt sina vakter och man påbörjade försök till massflykt. Man dödade tre vakter, men stoppades av massiv eld och försöket misslyckades.

Nästan alla de 250 fångarna dödades.

Förintelsens minnesdag bör inte bara vara en dag då vi minns och hedrar de mördade och de överlevande. Vi ska också minnas det motstånd som faktiskt gjordes, mot en omöjlig övermakt.

Det var viktigt för den nybildade judiska staten Israel att inte bara minnas alla mördade, utan att vi faktiskt också gjorde motstånd. Bilden av judar som passivt gick in i döden är seglivad men inte riktigt sann.

En miljon muslimer väntar på en kopp te

Ledare Sveriges demografiska karta är stadd i snabb förändring. År 2021 var strax över två miljoner... lördag 12/6 00:10

Att nå människor i olika kulturer

Missionsglimten Jag och en kollega ledde en workshop i Chiang Mai, Thailand, för en tid sedan. Den handlade om hur... lördag 12/6 00:00

Hur är det med Israels skyldighet att försvara sin befolkning?

Israelkommentar Anklagelserna om att Israel använder oproportionerligt våld är stående i varje attack Israel blivit...

Världen idag gratulerar: Mikael Swetzén, 30 år

Resenär. Han har redan bott utomlands vid ett flertal tillfällen, besökt fyrtio länder och arbetat som...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier