Ett modernt samhälle behöver fler kristna skolor 

I åratal har Liberalerna och Social­demokraterna utmålat de konfessionella skolorna som ett hot mot integrationen och som rester av ett förmodernt samhälle. Men den bild som målas upp i den offentliga debatten saknar stöd i verkligheten. Det visar Clapham­institutets nya rapport, Kristna skolor – den verkliga bilden, med en tydlighet som borde få även de mest högljudda kritikerna att tänka till. Rapporten visar att kristna skolor har bättre skolresultat, är bättre på värdegrunds­arbete och har en mer blandad elevgrupp än kommunala skolor. De kristna skolorna visar vägen för att kombinera integration med goda skolresultat. 

Det är nämligen kristna skolor debatten handlar om. Av Sveriges 53 grundskolor med konfessionell inriktning är 50 kristna, två judiska och en muslimsk. Samtliga fem konfessionella gymnasie­skolor är kristna. 

Rapporten går igenom de tre vanligaste måtten på segregation: socioekonomi, utländsk bakgrund och religiös mångfald. Resultatet är entydigt: kristna skolor har en mycket blandad elev­sammansättning. 

Föräldrarnas utbildnings­nivå ligger på samma nivå som riks­genomsnittet. Andelen elever med utländsk bakgrund ligger klart högre än i kommunala skolor, vilket innebär att fler kultur­bakgrunder är representerade. Och kanske mest intressant: en majoritet av eleverna har inte kyrkligt aktiva föräldrar. Föräldrar väljer inte kristna skolor för att de vill isolera sina barn, utan för att de söker trygghet, studiero och en tydlig värdegrund. 

Det är svårt att förena dessa fakta med den högljudda politiska retoriken om ”slutna miljöer” och ”parallell­samhällen”. 

Kristna skolor har generellt bättre kunskaps­resultat än kommunala skolor. Detta gäller samtliga centrala mått: andel grundskole­elever som har godkända betyg i alla ämnen, gymnasie­behörighet, genomsnittligt meritvärde samt andel elever som fullföljer gymnasiet med examen. När betygen sätts i relation till resultaten på nationella prov framgår dessutom att detta inte beror på ”glädjebetyg” – kristna skolor har mindre avvikelse mellan provresultat och slutbetyg än kommunala skolor. 

I ett läge där svenska skolresultat länge varit föremål för oro borde detta vara något att lära av. 

Skolinspektionens skolenkäter visar att elever i kristna skolor i högre grad än riks­genomsnittet upplever att det finns vuxna som bryr sig om hur de mår, att elever bemöter varandra med respekt och att skolmiljön präglas av ordning och studiero. De kristna skolorna ligger helt enkelt i topp med att förmedla den värdegrund som är fastslagen för svensk skola. 

I ett europeiskt perspektiv är den svenska debatten extrem. Det finns inget annat land i Europa där det förs diskussioner om att förbjuda konfessionella skolor. De enda länder i världen som har ett förbud mot konfessionella skolor är en handfull totalitära stater. 

I länder som Belgien och Nederländerna går till och med en majoritet av eleverna på grundskole- och gymnasie­nivå i kristna skolor. En undersökning i Frankrike hösten 2025 visade att även bland anhängare till vänster­partier önskar en majoritet att det ska gå att välja katolska skolor. 

I demokratiska rättsstater ses pluralism i utbildnings­väsendet som en tillgång – inte som ett hot. När fakta dessutom visar att de kristna skolorna ligger i topp inom skolans alla centrala områden, borde de som idag ropar på ett förbud i stället dra slutsatsen att Sverige behöver fler kristna skolor.