Det finns flera tecken på att Israels fiender förbereder sig för krig. Frågan är om Israel är förberett på att möta dessa hot.
Tre saker har hänt de senaste veckorna som visar på allvaret i situationen just nu.
För två år sedan dödades Qasem Soleimani, ledare för Irans revolutionsgarde och befälhavare för deras elitstyrka, i en drönarattack beordrad av president Donald Trump. Soleimani hade mycket blod på sina händer, det är ingen person att sakna.
Nyligen hölls en minnesceremoni i Teheran, där Irans president Ebrahim Raisi lovade att döda Trump och förre utrikesministern Mike Pompeo. Bland de medverkande återfanns Irans ”kompanjoner” från Gaza, Libanon, Syrien, Irak och Jemen. Biden-administrationen fördömde inte detta hot; tvärtom tillbringade man den dagen i Wien, där man påbörjade nya samtal om kärnvapenavtalet med Iran, med Raisis underlydande.
Källor i Storbritannien uttrycker oro för USA:s undfallande linje gentemot Iran. USA är väldigt mån om ett avtal, samtidigt står Iran fast vid sin hårda position. Israels läge blir då komplicerat. Å ena sidan måste Irans kärnvapenambitioner stoppas, å andra sidan vill man ha goda relationer med USA.
Dagen efter detta avfyrade Hizbollah en drönare in i Israel. Den sköts ner, men är ännu ett tecken på förberedelser för krig från Hizbollahs sida. Under de senaste månaderna har man upprepat testat Israels förmåga genom olika infiltrationer på israeliskt territorium: drönare, knarksmugglare och andra personer har skickats in i Israel. Man testar alltså hur operativt redo Israel är, hur snabbt Israel agerar, Israels kompetens, försvarsstrukturen etcetera.
Detta ska ses i kontext av den så kallade Radwan-planen, som Israel avslöjade för cirka tio år sedan. Radwan är en elitstyrka inom Hizbollah med omkring 2 500 soldater, veteraner från krigen i Syrien och Irak. Planen är att i nästa krig med Israel försöka invadera Galileen och erövra en israelisk by. Invånarna där ska sedan användas som mänskliga sköldar eller som utpressningsliknande förhandlingsvapen.
Hizbollahs ledare, Hassan Nasrallah, har medgett att planen finns. Israel har hittat en del sofistikerade tunnlar längs gränsen mot Libanon, men frågan är hur många man inte upptäckt än.
Den tredje händelsen var att Hamas avfyrade två missiler mot Tel Aviv och senare även attackerade två israeliska militärhelikoptrar med avancerade missiler. Hamasledaren Ismail Haniyeh intervjuades i Al-Jazeera och sade att Hamas utnyttjat varje tillfälle av lugn mellan Israel och Hamas till att uppgradera sin kapacitet. Man bygger egna missiler, andra smugglas in. Det handlar om tusentals missiler.
Dessutom pågår ständigt byggen av komplexa tunnelsystem för både offensiva och defensiva syften. Man bygger också samarbete med israeliska araber. I samband med kriget i maj 2021 förekom arabiska mobbar i Israel som attackerade judiska hem och affärer och fysiskt angrep judar. Rena lynchningar förekom.
Hur vet vi att detta har kopplingar till Hamas? Jo, våldet upphörde så snart Hamas gick med på vapenvila.
Hur allvarligt är allt detta? Pågår inte sådant här hela tiden? Ja, det kan man hävda. Och Israel är starkare än både Hizbollah och Hamas. Men i Mellanöstern måste man också aktivt visa sin styrka, annars känner sig fienden uppmuntrad. När Israel försvarar sig, men förvarnar via medier och försvarar sig försiktigt för att inte provocera, då låter det kanske sunt och klokt för oss i Sverige. Men det ger Hamas styrka och mod att fortsätta testa Israel. Vilket de gör med missiler, terror och okonventionella vapen.
Ingen nation i världen har fler missiler riktade mot sig än Israel. I ett framtida krig kan Israel räkna med ett regn av tusentals raketer och missiler varje dag, från Libanon och Gaza, kanske också från Syrien, Irak och Jemen. Ja, Israel har ett mycket bra försvarssystem, men det kommer att bli så många att man inte kan skjuta ner alla.
Terrorhotet finns från Hizbollah och Gaza, men också från Abbas palestinska administration och en del arabiska israeler. Man vill underminera Israel inifrån på en mängd olika sätt.
Till okonventionella hot hör förstås Irans kärnvapenprogram. Det är inget konkret hot än, men dessutom har Syrien en stor arsenal kemiska vapen, och cyberhot från olika håll är också allvarliga.
Hur oroliga ska vi vara? Israel hävdar alltid att man är redo för krig och att försvara sig. Det måste man förstås säga, och jag tror också att man är det. Men att vara alltför passiv gentemot de omgivande fienderna har aldrig varit ett vinnande koncept. Ett visst mått av aktivt handlande, för att förekomma anfall, tror jag skulle vara till gagn för Israels trygghet och säkerhet.
Det kanske inte är så populärt att säga så här i Sverige, men så handlar ju detta inte heller om Sverige. Det handlar om Israels framtid som judiskt hemland och judisk stat.