Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.
Matteusevangeliet 6:33

Världen idag

Israels araber – ett olöst problem eller en outnyttjad kapacitet?

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 9 okt 2019

Relationen mellan Israels arabiska och judiska befolkning är ett enormt känsligt ämne och har såväl historiska och sociala som politiska orsaker. Det gör att nästan varje debatt om saken går över i dispyter och skyttegravsargumentation.

Det faktum att världssamfundet letar med lupp för att hitta något att anklaga Israel för, gör ämnet än mer infekterat. När det gäller behandlingen av sina arabiska invånare, anklagas inte sällan Israel för rasism – medan den verkliga orsaken har med säkerhet att göra.

Israel grundades med visionen att skapa ett säkert hem för det förföljda judiska folket. De arabiska staterna, inklusive stora delar av lokalbefolkningen i det som blev Israel, var de som med vapen i hand försökte förhindra detta. Och arabiska eller muslimska stater och organisationer är de som fortfarande har Israels utplånande på agendan.

Här ligger dilemmat när det gäller Israels araber. De är israeliska medborgare, och den stora majoriteten av dem skulle aldrig lyfta vapen mot Israel. De ska självklart ha samma rättigheter som alla andra medborgare i landet – något de också har.

Men det betyder inte att de uttrycker samma kärlek till och förståelse för staten som judarna gör. De har inte längtat efter, bett eller kämpat för en judisk stat. Den har påtvingats dem.

När polisen upprättar en polisstation i ”deras” stad och hissar den israeliska flaggan över den, ser därför några av dem detta som en provokation. I Umm el-Fahm kräver de arabiska invånarna till och med att polisstationen läggs ner.

Detta leder i sin tur till funderingar hos den judiska befolkningen – och ökar avståndet mellan de två grupperna.

Problemet multipliceras när israeliska araber involverar sig i terror, något som inte så sällan har skett, med knivdåd, överkörning med traktorer och lastbilar och bruk av skjutvapen. När de arabiska knessetledamöterna dessutom inte fördömer terrorn, utan tvärtom uttrycker sitt stöd för den, blir det svårt för den vanliga israelen att veta hur man ska förhålla sig till den arabiska sektorn.

Precis som i andra länder är det några som blir rasister. Andra sätter sin tilltro till alla de araber som bara vill leva värdiga liv i fred och harmoni och besöker arabiska städer lika självklart som man besöker andra städer.

Men det stora flertalet väljer att bara hålla sig på avstånd; man vet helt enkelt inte vem man kan lita på.

Det faktum att det i Israel finns både judar och araber är en rikedom och en potential för landet. Från judisk sida bör politikerna se till att de lagar som garanterar lika rättigheter verkligen genomförs. Man är tvungen att lägga bort alla signaler om att de israeliska araberna inte är fullvärdiga medborgare.

Arabiska politiker och samhällsledare bör lära sig att deras eget samhälles fel och brister inte kan skyllas på andra (läs: judarna). Man måste lära sig självkritik. Gör man detta, är man på god väg till ett bättre samhälle.

Mats Dernánd har chans att vinna ett pris värt 50 000 dollar. Foto: Patrik Svedberg

Kristen svensk kan vinna musiktävling i USA

Bland 48 000 tävlande lyckades Örebroaren Mats Dernánd gå till final i ”24th Annual USA Songwriting Competition”. Sången ”She's called Grace” utgör en av tio finalister i kategorin ”pop”. – Det känns overkligt att de valt ut min låt bland så många bidrag. Jag får nypa mig lite i armen, säger han.

Nyheter · Publicerad 16:20, 21 nov 2019

I somras skickade Mats Dernánd in sin låt ”She's called Grace” till ”USA Songwriting Competition”, en tävling som benämns som ”världens ledande låtskrivartävling”. Tävlingen är öppen för låtskrivare från hela världen.

– Jag såg annonser i sociala medier och tyckte att det kunde vara kul att anmäla sig, berättar han.

– Det var tur att jag inte anade hur många som ställde upp i tävlingen. Då hade jag aldrig skickat in.

Mats skickade av misstag in sitt bidrag till den breda pop-klassen i stället för klassen Gospel/Inspirational, som han avsåg att skicka till, eftersom sången har ett kristet budskap. När arrangören skickade ut ett e-postmeddelande med vilka finalisterna var, missade Mats sitt namn eftersom han letade i fel kategori.

Det var när tävlingsledningen hörde av sig och ville veta vilka som skrivit låten som Mats förstod att han gått till final.

– Jag berättade att jag skrivit både text och musik och undrade varför de frågade.

”Varför? Därför att du är en av finalisterna, grattis!” blev svaret.

Finalen avgörs på fredag den 22 november. Vinnaren av hela tävlingen kammar hem ett pris värt 50 000 dollar.

Fånga ljuset i vintermörkret

Vardag En lång mörk vinter ligger framför oss. Då kan det vara svårt att se ljuset i tunneln. Men många kan få tillräckligt med dagsljus även på vintern. –... tisdag 19/11 10:00

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inför partiets landsdagar i Örebro. Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010 Foto: Janerik Henriksson/TT

Jimmie Åkesson: Vi växer för att vi har rätt

När SD i helgen håller sina landsdagar är det från en helt ny styrkeposition. Socialdemokraternas hundraåriga roll som största parti hotas nu på allvar av SD. De politiska motståndarna käbblar om varför SD växer. Är det för att man isolerat dem eller för att man inte längre gör det? – För att vi har rätt, är partiledaren Jimmie Åkessons enkla förklaring.

Nyheter · Publicerad 16:10, 21 nov 2019

– Vi växer därför att vi beskriver verkligheten på ett sätt som väldigt många väljare känner igen sig i, säger han i en TT-intervju.

Jimmie Åkesson pratar ofta nedlåtande om liberalismen, det vänsterliberala etablissemanget. Utmärkande för den liberala demokratin är rättsstaten, fria domstolar, oberoende medier, mänskliga rättigheter, skydd för minoriteter och civilsamhället. Frågan är vad det är han ogillar av detta.

För att ta del av allt innehåll på hemsidan behöver du ha en prenumeration på Världen idag.

Ingen prenumeration?

Prova Världen idag gratis i en månad

Har du inget lösenord?

För att du som prenumerant ska kunna logga in på vår hemsida behöver du först välja ett eget lösenord. Detta gör man i vår digitala kundtjänst. Tveka inte att kontakta kundtjänst om du har några frågor.

Den katolske biskopen Anders Arborelius, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, den syrisk-ortotoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Pingstföreståndaren Daniel Alm och Livets ord-pastorn Joakim Lundqvist menar att det är diskriminering att stoppa konfessionella skolor. Foto: Mikael Stjernberg & Sandra Lagestrå & Rickard L. Eriksson

Svenska kyrkoledare tar strid för kristna friskolor

I ett utspel på Dagens nyheters debattsida kräver Sveriges kyrkoledare att de konfessionella friskolornas position stärks. ”Samtidigt som barnkonventionen, som inkluderar barnens rätt till religionsfrihet blir lag, arbetar nu regeringen för att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Hur stämmer det överens?” skriver kyrkoledarna.

Nyheter · Publicerad 13:40, 21 nov 2019

Debattartikeln är undertecknad av 13 kristna företrädare, däribland pingstledaren Daniel Alm, katolske biskopen Anders Arborelius, syrisk-ortodoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Livets ords pastor Joakim Lundqvist.

Utgångspunkten är att barnkonventionen vid årsskiftet blir svensk lag, en konvention som understryker barns rätt till religionsfrihet. Men samtidigt som detta sker, trängs tro tillbaka från barns vardag, menar man och ger flera exempel.

Bibeln och andra urkunder är borttagna i förslaget till ny läroplan, röster i riksdagen vill förbjuda omskärelse av pojkar, kristen scoutverksamhet hotas av uteblivna bidrag, och såväl skolavslutningar i kyrkan som inbjudan av religiösa företrädare omgärdas av debatt.

Att regeringen utreder ett förslag om förbud av nyetablering av konfessionella friskolor, samtidigt som barnkonventionen blir lag, är något kyrkoledarna är starkt kritiska till.

”Alla friskolor utgår från någon form av värderingsgrund, men just de konfessionella ska enligt regeringen stoppas. Några hållbara skäl för denna diskriminering finns inte”, skriver man.

”Vi ser att konfessionella skolor ger redskap för elever att tolka sin samtid och sin värld, vilket ger möjlighet att ta ställning i viktiga värdefrågor.”

Sveriges kristna råd erbjuder nu sin expertis när barnkonventionen ska implementeras på lokal och nationell nivå. 

Man uppmanar regering och riksdag att inse att samhällets ansvar för barnets andliga och existentiella utveckling är lika stort och gemensamt som ansvaret för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling.

”Identifiera och bejaka de religiösa grupper som vill bidra till samhällets utveckling. Sök fakta och lyft fram sakkunskap i samtal och beslut som rör barn och religion”, skriver kyrkoledarna.

4 000 skolbarn får julevangeliet i populär musikal

Fyra tusen skolbarn i Göteborg får ta del av julevangeliet när Smyrnakyrkans musikal Drömmen om jul sätts upp för tionde gången. 120 barn medverkar i föreställningen, varav många inte är kyrkvana.

Nyheter · Publicerad 11:00, 21 nov 2019

Den här veckan bjuder Smyrna­kyrkan in låg- och mellanstadieklasser till fem skolföreställningar av Drömmen om jul, som setts av tusentals elever sedan starten 2006. Musikalen har även satts upp på andra platser i Sverige och utomlands.

Smyrnayrkan kan ta emot tusen åskådare per föreställning, vilka alla är fullbokade. Många skolklasser återkommer år efter år.

– Det känns väldigt kul att vi får en sådan positiv respons från skolorna. Musikaler är ett ganska enkelt sätt att bjuda in dem till kyrkan. Enligt skollagen har man rätt till en religionslektion om de stora högtiderna, förklarar barn- och familjepastor Rosalie Zakrison, initiativtagare och samordnare för evenemanget.

Barn från församlingen tar med sig kompisar och repeterar varje lördag under tio veckor. Rosalie Zakrison uppskattar att ungefär en fjärdedel av de medverkande inte brukar gå i kyrkan.

– Det här är ett fantastiskt sätt att jobba med barn och ett stort relationsbygge. I år har vi ett trettiotal nya barn. Vi har också barn som varit på musikalen med sin skolklass och som medverkar själva nästkommande år.

Förutom alla engagerade föräldrar är cirka 170 personer involverade i produktionen, som ledare, musiker, ljud- och ljustekniker.

Uppsättningen förändras lite varje år men grundmanuset är detsamma. Det handlar om en mamma och hennes barn som börjar fundera över varför vi firar jul. Mamman plockar fram en bibel ur bokhyllan och läser julevangeliet.

På natten har barnen en dröm där de får möta soldaterna i Rom på Jesu tid, herdarna i Betlehem, änglarna, de vise männen och Herodes.

– I år har vi förstärkt med fyra änglar som följer med Gabriel. Föreställningen avslutas med att alla medverkande kommer in och sjunger ”Han är ljus”, säger Rosalie Zakrison.

Sånginslagen varierar mellan rock, pop och ballad, som i sången ”Bönen”, ett barns bön till Gud.

– Den är fantastiskt fin. Jag vet barn som spelat in sången, lyssnat under täcket i smyg och varit med i bönen.

Några skolor har frågat efter noterna för att kunna använda sångerna i sina julspel och hela musikalen finns numera på Spotify.

På lördag finns det möjlighet för vem som helst att se den sista föreställningen, som är offentlig.

Jag vet barn som spelat in sången, lyssnat under täcket i smyg och varit med i bönen.
Senaste nytt
Mest lästa just nu

Hälsning från bron i Mostar

Missionsrapporten Missionsglimten. Jag står nu på den nybyggda bron Stari Most i staden Mostar i Bosnien-Herzegovina. Bron invigdes 1566 och är ett av Unesco:s världsarv. Jag tänker på...