Med knappt sextio dagar kvar till det amerikanska presidentvalet påmins jag om ett judiskt skämt, där allt från stora världshändelser till godtyckliga idrottsframgångar kommenterats med frågan: ”Men är det bra för judarna?” Efter att ha levt under förföljelser i årtusenden är det inte konstigt att denna fråga har kommit att prägla just den judiska kulturen. 

I dag kan man skratta gott åt alla olika varianter av detta skämt, men när det gäller det amerikanska presidentvalet är det däremot allvar. USA har sedan andra världskriget stått som den ultimata politiska garanten för det judiska folkets säkerhet. Med en permanent plats i FN:s säkerhetsråd och som den mäktigaste militärmakten i hela världen är det av avgörande betydelse hur just USA:s regering förhåller sig till landet. 

Amerikanernas inställning till staten Israel har länge enat landets befolkning och såväl det Republikanska partiet som Demokraterna har mangrant ställt upp för den judiska staten. 

Men allt är inte längre som förrut. De senaste åren har inställningen till Israel delvis förändrats. Trots att nästan åttio procent av de amerikanska judarna av hävd röstar på Demokraterna, är det tvärt om det Republikanska partiet som blivit Israels bästa bundsförvant. Denna märkliga ekvation kan närmast förklaras med att konservativa kristna i dag visar ett starkare stöd för staten Israel än liberala amerikaner av judisk börd.

De senaste årens polarisering mellan republikaner och demokrater bekymrar såväl den judiska befolkningen i USA som regeringen i Israel. Samtidigt som republikanerna kan skryta med att ha den mest pro-israeliska regeringen i mannaminne, håller det Demokratiska partiet på att glida allt längre vänsterut med den påföljd att även stödet för Israel håller på att försvagas.

Kontrasten kommer speciellt tydligt fram om man jämför demokraternas senaste president, Barack Obama, med den nuvarande republikanska presidenten, Donald Trump. När det stod klart att demokraterna hade förlorat presidentposten till Trump passade Obama på – som en av sina sista politiska åtgärder – att gå emot Israel i FN:s säkerhetsråd genom att vägra använda den amerikanska vetorätten i en starkt kritisk resolution riktad mot Israels bosättningspolitik.

Ifall Israel inte hade agerat och fått stöd av Ryssland kunde slutfacit för Obamas presidentperiod ha blivit mycket värre.

Obamas avsky för Israels premiärminister Netanyahu var ingen hemlighet. När Israels regeringschef gjorde sitt sista besök i Washington för att träffa Obama, tvingades han sitta och vänta på presidenten i en undanskymd vrå i stället för att, som av president Trump, tas emot på röd matta.

Frågar man därför i dag en vanlig israel vem av de två presidentkandidaterna som är bäst för judarna, svarar de antagligen Trump. I en färsk undersökning från januari stödde mycket riktigt en klar majoritet av israelerna Trump. På den direkta frågan om vem av presidentkandidaterna som var bättre för Israel svarade endast 16 procent Biden. Samma inställning ser man även bland ortodoxa judar i USA. Men bland sekulära judar i USA röstar man alltså huvudsakligen demokratiskt. 

De amerikanska judarnas röstningsbeteende har förvånat många valexperter. Trots att de klarar sig ekonomiskt minst lika bra som landets episkopaler (med rötter i Storbritannien), röstar de som puertorikaner. Med andra ord, trots att judarna hör till den grupp som klarar sig bäst i samhället röstar man på samma sätt som de grupper som klarar sig allra sämst. Århundraden av förtryck och utanförskap suddas inte ut på några generationer.

Detta förklarar delvis varför en majoritet av amerikanska judar fortsättningsvis röstar på progressiva demokrater i stället för på den president som bäst står upp för staten Israel.

På samma gång som den senaste årens polarisering mellan demokrater och republikaner försvårar samsynen gällande Israel, hotas även stödet av en ökad alienering mellan judar bosatta i Israel och de judar som bor i USA. När judarna i Israel har sökt sig politiskt högerut har de amerikanska judarna förblivit det Demokratiska partiet trogna.

Men för att besvara den ursprungliga frågan om vem av de två presidentkandidaterna som är bäst för Israel, så kanske svaret blir ”ingendera.” Ett amerikansk stöd för staten Israel bygger nämligen på ett brett samförstånd mellan republikaner och demokrater, där synen på Israel inte ska påverkas av vem som för närvarande sitter i Vita huset.