Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Turister besöker de arkeologiska utgrävningarna på Shiloh. Foto: Sebastian Scheiner/AP/TT

Arkeologi med politiska undertoner på Shiloh

Israelkommentar · Publicerad 13:42, 3 apr 2019

Tel Shiloh, som ligger drygt trettio kilometer norr om Jeru­sa­lem, har de senaste åren blivit ett enormt populärt resmål. Populariteten kommer av det faktum att Shiloh är centrum för en av de största arkeologiska utgrävningarna i Israel; och man hittar ständigt nya intressanta fynd.

Emek Shaveh, en israelisk NGO (icke-statlig organisation) som arbetar med att försvara kulturarvet ”som tillhör medlemmar från alla samhällen, religioner och folk”, har länge fört en kamp mot vad de anser vara en felaktig historieframställning av organisationerna som driver Shiloh. De använder flitigt det israeliska rättssystemet för att förhindra utgrävningar, där de menar att detta sker olagligt eller medför en ”judefiering” av historien. Emek Shaveh menar att man i Shiloh ignorerar nyare historia om muslimer och kristna och bara fokuserar på den bibliska perioden.

En artikel av Associated Press, publicerad i den israeliska tidningen Ynet, skrev i förra veckan att det inte finns några bevis för att Tel Shiloh verkligen är det bibliska Shiloh. Sanningen är att identifieringen av platsen är bland de säkraste bland arkeologiska platser i Israel. Domarboken 21:19 beskriver ganska exakt var Shiloh ligger, och fynden på platsen stämmer överens med vad man kan förvänta sig.

Tabernaklet stod enligt judisk tradition i Shiloh under 369 år. Utan att detta kan bekräftas helt och fullt, har man funnit en plats som mycket väl skulle kunna vara platsen där tabernaklet stod. Positionen, storleken och formen på klippan stämmer med beskrivningarna i Bibeln och i Mishna. Det faktum att man har hittat ruiner av flera bysantinska kyrkor samt moskéer på platsen, visar att man i århundraden ansåg att platsen var viktig.

Emek Shaveh har rätt i att kulturskatter från alla tidsperioder måste tillvaratas. Men av naturliga orsaker måste man demontera ruiner av byggnader från nya perioder för att nå äldre perioder under dem. Det är därför naturligt att de bibliska fynden till slut blir det som presenteras för allmänheten. Det är dessutom de bibliska fynden som skapar störst intresse och därför också finansierar utgrävningarna.

I våra dagar pågår försök att ignorera eller helt enkelt förneka den judiska historien i det bibliska landområdet för att underminera den judiska statens legitimitet. Det räcker att nämna Unesco:s resolutioner som omnämner Tempelplatsen, Makpelagrottan och Rakels grav som muslimska och palestinska kulturarv för att bevisa detta, men exemplen skulle kunna mångdubblas. Utgrävningarna i Shiloh står som en lysande fackla mot den agendan. De talar om en 3 500-årig judisk närvaro mitt i det område som världssamfundet vill neka judarna för att i stället upprätta en palestinsk stat. Därför har Shiloh i dag kanske större betydelse än platsen haft sedan tabernaklet stod där.

Borde EFK byta identitetsmarkör?

Ledare Evangelikal kontra evangelisk Begreppet evangelikal har diskuterats på Evangeliska frikyrkans Torpkonferens. Tidningen Dagen har på ledarplats utmanat EFK att överge beteckningen...

Brandmän räddade ekorre i brunnslock

Tyskland. Räddningstjänst, polis och personal från en veterinärklinik slog sina kloka huvuden ihop för att få loss en ekorre som fastnat med huvudet i ett...

Känslig fråga om ungdomar borde bidra till hushållet

Grattis till jobbet, men nu vill vi ha några kronor i bidrag till hushållet. Är det okej att ställa ett sådant krav på ett sommarjobbande barn? Svårt...