EFK vid historiskt vägskäl

Evangeliska Frikyrkan står denna vår vid ett viktigt vägskäl, där en lång­dragen inre konflikt nu förhoppnings­vis får sin slutliga lösning.

EFK är ett historiskt ungt samfund, med bara drygt tre decennier på nacken. Med tiden har dock en inre spänning inom samfundet blivit allt tydligare. Och som så ofta har samlevnads­frågorna blivit konfliktens centrum. Även om fler församlingar i samfundet drar delvis i samma riktning som Immanuels­kyrkan Örebro, har denna församling ändå fått en nyckel­roll efter sitt beslut att övergå till en köns­neutral äktenskaps­syn.

I praktiken har inget förändrats: inga homo­vigslar har ägt rum, och tycks inte heller ha efter­frågats. Församlingens val att definiera om äkten­skapet måste därför betraktas som en rent ideologisk för­flyttning som har satt hela samfundets identitet på spel.

Ett hus som kommer i strid med sig självt kan inte bestå, förklarade Jesus. Det är därför positivt att EFK nu tvingas till ett avgörande. På kongressen i maj finns två delvis likartade motioner, som båda vill slå fast att församlingar i samfundet ska omfatta den äktenskapssyn som EFK har på pappret. Samfunds­styrelsen vill dock avslå båda motionerna, och i stället tillsätta ännu en utredning.

Oavsett utfall blir kongressen en riktnings­givare för hela frikyrko­rörelsen. Sådana processer är inget nytt i frikyrko­historien. En tydlig parallell är 1930-talet då spänningen inom Baptist­samfundet blev så stark att Örebro­missionen till slut bröt sig ut. Strids­frågan den gången handlade främst om inställningen till pingst­väckelsen, men där under låg också frågor om den kristna försam­lingens uppdrag och yttersta auktoritet. Samma sak gäller i dag. Vår tids konkreta konflikt gäller äkten­skapet, men precis som då blir frågan på bordet också ett uttryck för en djupare skilje­linje i synen på Bibelns auktoritet.

En annan historisk parallell är hur Baptist­samfundet hanterade 1960-talets oenighet om medlem­skap i Kyrkornas världsråd. De mer konservativa i sam­fundet sade tydligt nej, på grund av den liberala teologi som dominerade Världs­rådet. Men via små steg, informations­satsningar och utredningar med lugnande försäkringar lyckades samfunds­ledningen med tiden mala ner motståndet och få igenom ett ja till att söka medlemskap. Och efter detta blev Baptist­samfundet självt ett alltmer liberalt och ständigt krympande samfund.

EFK-kongressen i maj kan antingen besluta att församlingar med helt olika äktenskaps­syn kan vara med i samma samfund, vilket skulle innebära en stark distansering från den globala evan­gelikala rörelsen. De EFK-församlingar som fortsatt håller Bibeln som högsta norm kommer då att behöva utvärdera sin framtid. Eller också beslutar kongressen att EFK:s äktenskaps­syn gäller också i realiteten, med naturlig följd att församlingar med en alternativ äktenskaps­syn i så fall övergår till ett samfund som delar deras grundsyn.

Hela den protestantiska världen går just nu igenom en stor omdaning, som på det praktiska planet handlar om synen på sexualitet och äktenskap, men på ett mer grund­läggande plan framför allt om bibelsyn. Inom metodist­rörelsen faller de liberala kyrkorna hastigt samman, medan nya bibel­trogna strukturer växer till. Och inom anglikanska kyrkan blev den konservativa kritik­stormen så stark att kyrko­ledningen nyligen tvingades backa och återgå till en mer traditionell äktenskaps­syn. Kanske går EFK:s kongress samma väg, kanske inte. Men om en månad har bilden klarnat vad gäller vilken identitet Evangeliska frikyrkan väljer framöver. Och ett sådant klar­görande måste anses väl­behövligt för alla parter.