Ny andlig situation kräver en genom­tänkt teologisk grund

I dag befinner vi oss i en religiös situation i Sverige som är ny men hoppfull. Ett ökande antal söker sig till kyrkorna. Det är en gemen­sam upp­levelse som många lokala försam­lingar i olika samfund har. Att detta inte omedel­bart märks i de äldre svenska frikyrko­samfundens statistik eller i Svenska kyrkans, är inte något som talar emot detta. 

Situationen är komplex och befolkningen i Sverige har en brokig kulturell och religiös bakgrund. Det är inte givet att ett andligt upp­vaknande snabbt sätter avtryck i nationell statistik. Det är inte heller självklart att andligt intresserade söker sig till mer eller mindre liberala kristna tros­samfund. Men faktum är att många lokala kristna försam­lingar upplever tillväxt. 

Människorna som kommer till tro på Jesus kommer från väldigt olika håll. En del har ett muslimskt ursprung, men använder den svenska religions­friheten till att utforska den kristna tron. Det finns invandrare med katolsk bakgrund och svenskar med erfaren­heter av New Age, vilka söker sig till pingst­karismatiska kyrkor i Sverige idag. Bland dem som kommer till kyrkorna, både till katolska, ortodoxa, lutherska och pingst­karismatiska, finns unga män som har en sekulär svensk bakgrund men söker en fast grund i livet. Den psykiska ohälsan breder ut sig bland unga, liksom beroende­problematik, och det finns både killar och tjejer som brottats med dessa ting och som i dag finner svaret i den kristna tron. 

Detta innebär utan tvekan en ny situation för många kyrkor. I stället för att söka strategier för att försöka nå ut eller skapa sökar­vänliga guds­tjänster tvingas kyrkorna nu ta hand om människor som vill veta mer eller som vill uppleva fri­görelse från destruktiva beroenden. Både den helige Andes kraft och solida bibel­förankrade svar på grund­läggande teologiska och existentiella frågor efter­frågas! 

Behovet av teologisk kunskap växer därmed. Detta behov växer också eftersom kristna ungdomar intresserar sig för teologi via nätet och genom nya typer av kyrkor och teologier. Klassiska lärofrågor och lika klassiska läro­strider upp­kommer lätt när unga i tron botaniserar i utbudet. 

Som helhet pekar utvecklingen på behovet av teologisk utbildning av klassiskt snitt där livet med den helige Ande i bön och tjänst är integrerat. I pingst­karismatiska cirklar har  ett förakt ibland odlats för teologisk utbildning. Varför skulle vi behöva studera grekiska och hebreiska när vi har den helige Ande? Leder inte teologiska studier bara till grubbel och torra predikningar? En viktig motivering till att satsa på en klassisk teologisk utbildning är faktiskt att kunna hantera komplexa religiösa situationer, exempelvis den som vi befinner oss i Sverige just nu. 

Kunskaper i grekiska och hebreiska, i exegetik och hermeneutik liksom i själa­vård gör det möjligt för en pastor att själv­ständigt hantera läro­frågor och grund­läggande existentiella frågor ur ett bibliskt synsätt. Kunskaper i kyrko­historia och systematisk teologi kompletterar och ger ytter­ligare redskap för att kunna besvara teologiska frågor ur bredare perspektiv. Det behövs i dag när kunskaps­frågor växer i betydelse. I dag är det därför fel tid att ifråga­sätta behovet av teologiska studier. Det är definitivt också fel tid att rynka på näsan åt Andens dop och gåvor. Klassisk teologisk utbildning på tydligt biblisk grund, kombinerad med erfaren­heten av den helige Andes kraft är det som utan tvekan behövs på bred front i dag.