Upp till bevis för Busch och KD om kristna etiken

Kristdemokraterna samlas dessa dagar till parti­dagar i Jönköping. Ebba Busch har det tack­samma läget att leda en parti­organisation som sedan länge har avgjort vilken politisk sida den tillhör, och som dess­utom inte står i strid med sig själv. Kontrasten är stor till Liberalerna, Centern och inte minst Vänster­partiet, som denna helg ska försöka avgöra vilken roll de vill ha efter valet.

Ebba Busch har en personlig karisma som få andra parti­ledare kan matcha. Hon ägnade sitt inlednings­tal på fredagen åt att gjuta mod i parti­folket inför valet, och förklara vad partiet och regeringen har lyckats med under mandat­perioden.

KD:s främsta existens­berättigande ligger dock inte i att reglera invandring, skapa lag och ordning och bygga kärnkraft. Allt detta har sitt värde, men det kan alla partier göra. Krist­demo­krat­ernas unika bidrag ligger i det första ledet i partiets namn. Det var därför väl­kommet att Ebba Busch betonade den kristna etiken och människo­synen, och slog fast: ”Den kristna etiken är vårt etiska moders­mål.” En sådan devis för­pliktigar. Om man menar allvar med en kristen etik måste man också våga ta de strider där den sekulära individualismen kräver att alla partier böjer sig.

Kristdemokraterna ska också vara ett familje­parti, som i varje tid tar kampen mot de krafter och politiska förslag som vill splittra familjen ytter­ligare. Det var därför positivt att Ebba Busch så tydligt konfronterade tvångs­kvoteringen i föräldra­försäkringen. Men ord utan gärningar är som bekant döda; om KD vill vara ett familje­parti på riktigt behöver de omsätta den ambitionen i handling, och under nästa mandat­period avskaffa denna politiska klå­fingrighet in i familje­livet.

Kristdemokrat­ernas viktigaste utmaning detta år är inte att hänga kvar i riks­dagen, inte ens att få fortsätta sitta i regering. Det är att försvara och utöva det som är partiets ursprung och själ: att försvara och utöva den kristna etiken. Där ligger partiets unika roll och huvud­uppdrag, både inför och efter valet.