I dag växer en sekulär konservativ rörelse fram i Europa som vill få ordning på strukturhaverier man menat orsakats av liberalism och socialism, i form av aningslös massinvandring och en skenande välfärdsstat.
Kristendomen kan till detta tillföra en balans som undviker en hårdkantad konservatism. 1900-talets socialistiska och liberala sekularisering har åsidosatt kristet hjälparbete. I sin bok Ett sagolikt liv skriver pingst- och LP-stiftelsens grundare Lewi Pethrus:
”... vissa politiska kretsar [har] hävdat att de kristna inte bör blanda sig i socialvården … De … har inte satt sig in i hur sakerna förhåller sig. Socialvården i världen är i stort sett en frukt av kristendomen. … Därtill ger den kristna kärleken något … som ingenting annat kan ge. … den vänlighet och barmhärtighet som är en äkta frukt av levande kristendom.”
SVT sänder just nu en serie om den amerikanska presidentfamiljen Bush. George W. Bush hade alkoholproblem tills ett möte med predikanten Billy Graham ledde till omvändelse.
Bush blev sedan guvernör i Texas 1995 och såg hur predikanten David Wilkersons Teen Challenge hjälpte missbrukare. Men myndigheterna motsatte sig religös socialhjälp och motiverade en stängning genom att anmärka på trasiga duschdraperier. Bush fick nys om saken och räddade verksamheten.
År 2000 kampanjade han till president utifrån ”medkännande konservatism” och skrev:
”När ett liv är trasigt kan det bara uppbyggas av en omsorgsfull medmänniska. Någon vars handlingar säger: 'Jag älskar dig, jag tror på dig, jag står vid din sida.' Staten kan spendera pengar men inte ingjuta hopp i människors hjärtan eller mening i livet. Det görs av kyrkor …”
Under kampanjen besökte han Teen Challenges verksamhet i Iowa och sade till ungdomarna:
”Precis som er, så befinner jag mig på en vandring. Jag drack för mycket men slutade dricka. Jag tror att det berodde på att Billy Graham planterade ett frö i mitt hjärta. … Jag vill att ni ska förstå att era livsresor delas av många andra. Även av några [av oss] som klär oss i kavaj.”
När Bush tog över Vita Huset, lanserade han 2003 President's Emergency Plan For AIDS Relief (PEPFAR), den största satsningen i historien mot en enskild epidemi som har räddat 17 miljoner människoliv i Afrika. Bush bekämpade också malaria och verkade för afrikansk skuldavskrivning.
Detta framkom inte alls i Sverige. 2009 sade SVT:s USA-expert Bo Inge Andersson om 2000-talet:
”Genom Bushs nya linje ”försvann” hela kontinenter ur USA:s horisont. Det gällde Afrika.”
Jämför med Tanzanias president Jakaya Kikwete som under Obama-hybrisen 2008 sade att han hoppades att Obama skulle bli en lika god vän till Afrika som George W. Bush hade varit. Eller med pastorn Rick Warren, som på World AIDS Day samma år förmedlade en hälsning till Bush från tillträdande president Barack Obama:
”Jag hyllar president Bush för ledarskap i att skapa en plan för att motverka aids i Afrika.”
Det planterade fröet hade burit frukt, den medkännande konservatismen realiserats i verkligheten.
När kristendom och konservatism går hand i hand, åtgärdas vänsterliberala strukturfel utan att människor körs över. Om dagens konservativa rörelse i Europa tar till sig denna lärdom så bådar morgonljus i Europa.