En solstråle som slocknade tidigt

En solstråle som slocknade tidigt
Margareta döptes i födelselandet England till Margaret, men kallades Daisy – engelsmännens kärleksfulla smeknamn på blomman som heter just marguerit och som är ett slags prästkrage. Hon växte upp på slottet Bagshot i sydengelska Surrey, och smittades säkert redan som barn av sina föräldrars omvittnat stora trädgårdsintresse. Dottern till hertig Arthur av Connaught fick också konstlektioner av en viss mademoiselle Fleury, som varit elev till den impressionistiske konstnären Claude Monet.
Tjugotre år gammal reste hon med sin familj på en kryssning på Nilen och av en mer eller mindre inplanerad händelse befann sig Sveriges kronprins också där: Gustaf Adolf, sonson till kung Oscar II och son till blivande kung Gustaf V. Troligen låg prinsens farmor bakom arrangemanget.
Hur som helst verkar det som om förtjusningen mellan Gustaf Adolf och Margaret var ömsesidig. Han friade efter bara några dagar, och i juni samma år stod bröllopet i engelska Windsor. Vigseln ägde rum åtta dagar efter unionsupplösningen mellan Sverige och Norge, och kanske var de nya starka familjeband som nu knöts mellan Sveriges och Englands kungahus ett litet plåster på såren för kung Oscar II.

I bröllopsgåva fick det nya hertigparet av Skåne ett slott i present av kung Oscar och drottning Sophia. Sofiero hade då stått eftersatt och i det närmaste övergivet i många år. Det ändrade Margareta och Gustaf Adolf snart på.
På Sofiero kunde den snabbt växande familjen leva ett mer avslappnat liv än i Stockholm. Margareta ansågs som en modern prinsessa som tagit till sig av nya idéer i tiden. Hon hade förstås en nanny till sina barn, men ammade dem själv – vilket var ovanligt för en kunglighet – och tillbringade mycket tid med dem. Ändå var det nog under ferierna på Sofiero som barnen såg sina föräldrar mest.
Margareta var idrottsintresserad, skrev böcker, fotograferade och målade och blev närmast en ikon för hur den moderna kvinnan skulle vara: familjekär, harmonisk och ekonomiskt oberoende. Margareta var också den som fick Gustaf Adolf att bli helnykterist.
Under loppet av tio år satte Margareta fem barn till världen: Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid, Bertil och Carl-Johan. På hösten 1919 drabbades Margareta av problem med öronen. Varbölder opererades bort men komplikationer tillstötte och kronprinsessan avled i blodförgiftning den 1 maj 1920, endast 38 år gammal. Hon var då gravid i åttonde månaden med sitt sjätte barn.
Kronprinsessans död kom som en chock för alla, främst förstås för maken Gustaf Adolf och de fem barnen. Prinsessan Ingrid var bara tio år när hennes mamma dog. Hon stod Margareta mycket nära, och Ingrid blev sedan syskonskarans självklara medelpunkt.
Vid begravningen var Margaretas kista prydd med de blommor hon förknippats med sedan barndomen: vita prästkragar. Hon ligger begraven på den kungliga begravningsplatsen på Haga norr om Stockholm. Läs även: + PLUSARKIV Hon fick Sofiero att blomstra