Nu har vi väntat länge nog

Ett och ett halvt år har gått sedan alliansen fick regeringsmakten i Sverige. Regeringen med Maud Olofsson i spetsen har haft höga ambitioner för att förbättra och förenkla för företagen, inte minst de små. Men tyvärr väntar Sveriges småföretagare fortfarande på konkreta åtgärder. Än så länge är det mest kännbara som har hänt att arbetsgivaravgiften har höjts. Detta i samband med att regeringen tog bort den generella sänkningen på fem procent som alla småföretag hade tidigare.
Vi genomförde under hösten en omfattande undersökning tillsammans med banken SEB där vi gjorde en bred analys av svenska småföretag. I dag behandlas ofta småföretagarna som en grupp, och frågor som export och forskning anses vara viktigast för denna grupps utveckling. Detta stämmer inte helt. Undersökningen slog verkligen hål på myten av en homogen svensk småföretagargrupp.

Slutsatsen är i stället att svenska småföretag är en mycket heterogen grupp med olika drivkrafter och värderingar. Vi identifierade fem kategorier: Fixaren, Utvecklaren, Arvtagaren, Jobbaren och Livsnjutaren. Men en fråga som förenade samtliga grupper var arbetsgivaravgiften, detta var den enskilt viktigaste frågan för samtliga grupper. Detta får också stöd i övriga undersökningar som vi genomfört.
Att som finansminister Anders Borg kalla en generell sänkning av arbetsgivaravgiften för en "s-rabatt" är galet. En lägre arbetsgivaravgift är livsviktig för alla småföretagare – oavsett bransch.
Det bästa regeringen kan göra är att använda de pengar som nu sparas vid den uteblivna sänkningen till tjänstesektorn, till att underlätta för samtliga småföretag – inte bara för utvalda.
Problemet är att den borgerliga regeringen först och främst har ett löntagarperspektiv. Den så kallade arbetslinjen är bra ur ett samhällsperspektiv. Men det måste finnas några som är villiga att anställa och som till rimliga kostnader har råd att anställa – annars läggs produktionen ut i andra länder.

I dag kan man ibland få känslan av att förståelsen för verkstadsägarens, frisörens eller den lilla IT-konsultens vardag är mycket liten. Deras livssituation är ofta krävande. De arbetar mycket, ofta
50-60-timmarsveckor, har lite semester och använder sig mindre av vårt så kallade trygghetssystem (a-kassa, föräldrapenning, sjukskrivning) än vanliga löntagare. Ändå betalar småföretagarna lika mycket som alla andra till systemet!

Senast sista augusti kommer regeringens utredare Alf Eckerhall att presentera sin utredning kring hur just trygghetssystemet kan anpassas för att bättre passa företag och småföretag. Vår förhoppning är att det kommer att ske förändringar på detta område – omgående. Företagarförbundet vill se ett system där man betalar i proportion till hur mycket man använder systemet.
Ambitionen hos regeringen är fortfarande hög och vissa steg i rätt riktning har tagits. Men nu är det dags för konkreta åtgärder. Vi efterlyser en gemensam syn från hela alliansen, inte minst från de olika departementen när det gäller småföretagare. I dag säger ofta näringsdepartementet en sak och finansdepartementet en helt annan.

Företagarförbundet har på ett år ökat sitt medlemsantal med 15 procent – till över 33 000 medlemmar. Det är självklart mycket glädjande. Men det är också ett bevis på att många småföretagare är djupt oroliga. Oroliga för att deras slit inte ger utdelning. Att löften om regelförenklingar och lättnader bara är tomma ord. Det vägrar vi att tro, nu har alliansen två och ett halvt år kvar av mandatperioden och nu är det upp till bevis.Camilla Littorin
Förbundssekreterare, Företagarförbundet