När forskarna öppnar för Bibelns världsbild

Världen går nu in emot julhelgen, med det storslagna budskapet om hur himlen öppnades och lyste in på jorden, när Gud lät sig födas som ett litet barn. De senaste seklerna har många hanterat jul­berättelsen med milt överseende, som en from saga från perioden före den moderna vetenskapens genombrott. Men numera är det inte enbart gamla heliga texter som berättar om möjliga öppningar i hinnan mellan den naturliga och den över­naturliga världen. Ledande forskare på 2000-talet träder fram och pekar på att tillvaron kanske är långt större än den moderna materialistiska världsbilden velat hävda.

Fysikprofessor Maria Strömme var förra helgen gäst i Söndags­intervjun i Sveriges Radio. Intervjun utgick från den stora uppmärksamhet hon fått för sin nypublicerade forsknings­artikel om att medvetandet verkar vara något utöver den fysiska kroppen, och att den moderna veten­skapens upptäckter pekar på att själen lever vidare också efter den kroppsliga döden.

Professor Strömmes artikel bygger främst på filosofiska resonemang och matematiska formler, och flera av hennes slutsatser påminner mer om österländsk panteism än en personlig Gud. Men det är ett fascinerande tidstecken att förra seklets nedlåtande ton mot religionen har bytts i en större andlig nyfikenhet och vetenskaplig öppenhet för att världen kanske rymmer fler dimensioner än bara atomer och naturlagar.

Ännu mer intressant är den konkreta forskning som gjorts på berättelser från människor som säger sig ha fått en skymt av den större världen på andra sidan. Det gäller särskilt de vetenskapliga studier som gjorts på nära döden-upplevelser. Hans Zingmark på Hallands sjukhus har under året berättat om de djup­intervjuer han gjort med patienter som för en stund förts över på andra sidan, men sedan väckts till liv igen. Flera av dessa hade tidigare levt med en gudlös världsbild, men har ändrat livssyn efter sin starka upplevelse av att ha lämnat sin kropp och letts in i en värld av ljus och fullkomlig frid.

Bekännande kristna kan glädja sig över att framstående forskare öppnar för den världsbild som Bibeln har förkunnat i flera tusen år: att människan är mer än bara kött och blod, och att det finns en över­naturlig verklighet bortom det vi kan undersöka med våra sinnen. Detta kan också stärka frimodigheten hos vanliga kristna att dela sina personliga vittnesbörd om Guds närvaro och ingripande. Visst är det positivt när professorer öppnar för en större värld, men Bibeln ger oftare huvud­rollen till vanliga människor utan jordiska titlar och status. Det var inte kung Herodes eller de vise männen som kom först fram till barnet i krubban den förunderliga natten; det var de enkla herdarna som blev de första vittnena till att Guds son hade fötts i Betlehem.

Julevangeliet är en centrumpunkt i historiens främsta drama om hur universums skapare steg ner till jorden för att försona mänskligheten med sig själv. Men Bibeln gör också anspråk på att vara mer än bara en vacker berättelse. Den utger sig för att beskriva verkligheten, på ett sätt som den moderna vetenskapen också kan stämma in i. Ljuset har lyst in i världen från en tillvaro större än vår egen, och människan är därför aldrig mer utlämnad endast åt sig själv. Herdarnas vittnesmål för tvåtusen år sedan får bärhjälp av forskare i vår tid. Vi kan därför med frimodighet gå in i julhelgen och ropa ut det glada budskapet: En Frälsare har blivit född åt oss i Davids stad, och han är Messias, Herren!