Låg skatt och anonym gåva bättre än avdragsrätt

Under långeliga tider har rätten till avdrag för kostnader vid fastställande av beskattningsbar inkomst varit knuten till kostnader som är hänförliga till intäkternas förvärvande.
En gräns har dragits mot icke avdragsgilla privata levnadsomkostnader. Denna ordning gäller alltfort och är naturligtvis rimlig och rättmätig, även om icke så få skattskyldiga genom åren tyckt sig ha blivit drabbade av en njugghet som de menar präglar skatterättslig praxis. Kampen om avdrag för arbetskläder, facklitteratur, datorer med mera har förts och förlorats av hundratusentals skattskyldiga.
Till bilden här hör, att avdrag av nu nämnt slag och avdrag för resor till och från arbetet kan erhållas först sedan utgifterna överstiger en viss beloppsgräns. Jag skulle tro att många skattskyldiga förundras över att lagstiftaren nu rejält öppnat kranarna för reduktioner för kostnader som inte har ett dugg med inkomsternas förvärvande att göra.
Skattereduktion för privata levnadskostnader som utgörs av köp av hushållsnära tjänster kan numera erhållas med betydande belopp. Mer av detta eller liknande slag kan bli verklighet om riksdagsledamoten Mikael Oscarssons och chefsekonomen Stefan Fölsters önskemål om avdragsrätt i självdeklaration för medel som skattskyldig ger till ideella organisationer och forskning infrias (SvD 8 jan).

Under en följd av år har arbetet med fastställande av skatt för skattskyldig präglats av en strävan att åstadkomma förenklingar för den skattskyldige och för Skatteverket. Införandet av skattereduktion för hushållsnära tjänster går på tvärs mot detta förenklingsarbete. En särskild ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska göras skriftligen hos Skatteverket. Ansökan, som skall innehålla en mängd uppgifter och till vilken skall biläggas fakturakopior, skall prövas av Skatteverket. På motsvarande vis skall, om avdrag för gåvor införs, skattemyndigheten pröva det yrkade avdraget. Här uppstår en mängd problem.
Ett av dem är frågan om vad som skall avses med religiös, konstnärlig och kulturell verksamhet (vilka artikelförfattarna i sammanhanget önskar se som gynnade). Utgör exempelvis anordnandet av satanistkonserter eller läsarsångsfestivaler en hithörande religiös, konstnärlig eller kulturell verksamhet? Till definition av vad som skall anses utgöra sådana verksamheter i den nya lagens mening kommer någon sorts byråkratiskt auktorisationssystem att behöva skapas.
Oscarsson och Fölster menar att ett system med avdrag för gåvor stärker det civila samhället. Jag menar att det civila samhället stärks än mer om skattetrycket hålls nere, så att folk och företag får mer pengar över till gåvogivande och då utan mottagarkontroll av myndighet.

Dessutom har måhända frågan en slags etisk dimension. Ett införande av avdragsrätt för gåvor, som när den nyttjas ger offentlighet åt gåvan, gör måhända varje gåvogivande man och kvinna till en liten skrymtare. Kristdemokraten Mikael Oscarsson vet säkert vad evangelisten Matteus säger om gåvor. De bör ges i det fördolda.

Av Stephan Alm
Universitetsadjunkt, Uppsala