Kristna måste entydigt fördöma Rysslands krigsbrott

Vissa konservativa i Sverige har känt sig kluvna inför Vladimir Putins Ryssland. Man har sett regimens totalitära drag, men samtidigt upplevt Ryssland som en motkraft mot västerländsk ultraliberalism. Även om Putins styre har använt religiösa uttryck och stått nära den rysk-ortodoxa kyrkan har kristna ändå haft starka skäl att vara kritiska till den ryska statsledningen. Efter torsdagens anfallskrig mot Ukraina är all tveksamhet undanröjd. Ryssland har ställt sig på orättfärdighetens sida, och det är så vi måste betrakta landet.

Historien känner flera fall där kyrkor har krokat arm med den politiska makten. Men statens välvilja kommer aldrig gratis; när kyrkan väl får den jordiska maktens välsignelse förväntas hon också tiga inför politikens beslut, även när de strider mot en kristen värdegrund. På detta sätt har den ryska regimen bundit upp den ortodoxa kyrkan och tystat hennes profetiska motröst.

Det är sant att kristendomen efter kommunismens fall har fått större plats i rysk kultur, och att värdekonservativa åsikter har fått en starkare roll i Östeuropa än i väst. Men på ett djupare plan har Ryssland format en djupt antikristen samhällskultur: Ryssland har bland de högsta aborttalen i hela världen, och även några av världens högsta skilsmässotal. Och trots religionens ökade synlighet har Ryssland en lika liten andel regelbundna gudstjänstbesökare som Sverige.