Kristenheten behöver brobyggare

Många har lämnat sitt kristna sammanhang och fler är på gång. Men, tänk efter; tänk om det finns alternativ? Att stanna kvar i sin församling, och samtidigt öppna sitt sinne mot andra kristna, via läsningar, olika erfarenheter av skilda slag. Detta har under årtionden varit min livlina, ibland stark, ibland svag. Att med öppet sinne lyssna in olika kristna röster, som lever med Skriften. Jag skulle kunna nämna många.
Nyligen läste jag Ulf Ekmans bok "Andliga rötter" från 2009. Här märker jag en intensiv brottning, en nyansats mot både och. Han vill stå kvar vid den genuina väckelsekristendomen, och samtidigt visar han en nyfikenhet och stor respekt för andra former av kristen tro.
Jag tänker inte recensera den boken, utan bara peka på behovet av olika brobyggare i svensk kristendom. I vilken mån Ulf Ekman är det, får de som känner honom bättre avgöra och bedöma. Men alla borde plöja hans bok ordentligt, gärna i ekumenisk dialog. Den borde få schablonerna att darra i våra sinnen!
En brobyggare sträcker ut sig mot den andre. Men för att en bro ska kunna byggas behövs ärligt gensvar från båda hållen. Detta är något som pågår i dag. Kristna finner varandra och erkänner hos den andre den gemensamma kristna tron. Vi delar tron olika mycket, med skilda djup, med andra kristna i dag.
Vi behöver en grundläggande renässans för fördjupat studium av Skriften. Det inkluderar självklart även den praxis som Guds Ande föder i och genom detta gemensamma studium, under bön och öppenhet.
Vi behöver ta vara på den karismatiska förnyelsefloden.

Vi behöver hitta det centrum som förenar oss kristna med olika konfessioner. Självklart vet vi att skiljelinjer fortfarande finns och kommer att finnas. Samtidigt kan vi hos den andre erkänna den tro som är vår gemensamma kristna tro. Under en ärlig process av bön, samtal och vilja till lyhörd dialog, kan vänskap växa fram, liksom ett gemensamt ansvar för vårt land och folk.
Vi behöver bryta ner murar mellan generationer i många församlingar. Självklart finns det skillnader, men varför inte bygga broar? Under hela mitt vuxna liv har jag levt med, samtalat med och undervisat mestadels unga människor. Ungdomar är personligheter, precis som medelålders och äldre. I samma mån som vi även här finner kärnan i vår tro, överbryggs kulturskillnader när det gäller exempelvis sång och musik.
Vi behöver alltså bli bättre på att bygga broar mellan kristna, mellan olika generationer i församlingar, mellan olika etniska grupper i våra kyrkor. Och vi behöver möta nutidsmänniskan i ärlig öppen dialog. Även här kan ett brobygge äga rum.

När vi är trygga i vår tro kan vi öppet möta andra som tror annorlunda. Fiendebilder mellan olika kristna och mellan dem som bekänner kristen tro och dem som inte gör det, kan brytas ner. Detta är några tankar som kom till mig när jag läste Ulf Ekmans omtumlande bok "Andliga rötter".

Björne Erixon
Bjärka-Säby, Förkunnare och författare