Debatt

Hur kan vi bli samhälls­ambassadörer för Guds rikes verklighet? 

På vilka samhällsområden har utvecklingen gått i rätt riktning och på vilka områden har situationen förvärrats? frågar sig författarna.
På vilka samhällsområden har utvecklingen gått i rätt riktning och på vilka områden har situationen förvärrats? frågar sig författarna.
Boken ”Hopp för Sverige” (utgivningsår 2018) vill peka ut riktningen för Sverige inom en rad samhällsområden.
Boken ”Hopp för Sverige” (utgivningsår 2018) vill peka ut riktningen för Sverige inom en rad samhällsområden.

Även om huvuduppdraget för Kristi kropp är att bygga församling och att predika frälsningen genom Jesus Kristus, finns det också ett gudomligt uppdrag att på nytt bygga upp det som kan beskrivas som "landets skyddsmurar", menar Hopp för Sverige-gruppen. 

Detta är en opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Med inspiration från reformationsminnet 2017, gav vi gemensamt ut boken Hopp för Sverige med underrubriken Ett reformatoriskt manifest. Bakgrunden till projektet var en spaning där vi först och främst ville formulera vad vi uppfattar som Guds ”ja” på ett antal olika samhälls­områden. 

Utifrån detta försökte vi identifiera det gap som har uppstått mellan nuläget i landet och den grundvision vi möter i Bibeln, för att därifrån presentera en strategi för hur respektive område kan upprättas. 

Områdena i fråga sträckte sig från socialetiska frågor som människans värde och värdighet samt migration och integration, via ideologiska frontlinjer som grundläggande friheter, utbildning och rättssamhället till globala utmaningar som skapelse och miljö. 

När boken kom ut, såg vi framför oss en period av tolv år, då manifestet skulle kunna bli till inspiration för Sveriges kristenhet – en tid mellan högtidlig­hållandet av den protestantiska reformationen och 1200-årsminnet av Ansgars ankomst till Birka som infaller år 2029.

Så här i halvtid kan det dock vara läge för en avstämning. Sex år efter att manifestet publicerades, vill vi helt enkelt stanna upp och fundera: På vilka områden har utvecklingen gått i rätt riktning och på vilka områden har situationen förvärrats?

Det är lätt att finna exempel på bådadera. Samtidigt är det påfallande hur mycket som har hänt sedan manifestet skrevs. Utmaningarna kring migration och integration har kommit allt tydligare i dagen och har väckt en helt annan medial och politisk diskussion. Även i fråga om rättssamhället ser vi en dramatisk utveckling, i och med att Sverige har blivit ”Europas sjuke man” när det kommer till gängkriminalitet och skjutningar.

Ett område som har fått större insikt är synen på könsidentitet och trans, där den allmänna opinionen har fått en helt annan förståelse för problematiken än när Hopp för Sverige-manifestet formulerades. 

När det gäller Israel och det judiska folket, har ett dubbelt mönster uppstått efter Hamas angrepp mot Israel och det krig som nu rasar. Vi ser en ökad förståelse för den judiska statens utsatthet, men också en antisemitism som skjuter i höjden världen över.

Det finns mycket vi kan lära oss av detta. En är att förändringar kan gå väldigt snabbt, även på oväntade områden. Detta bör rimligen kunna leda både till hopp och förtvivlan. Men det illustrerar samtidigt att varje generation räknas; vad vi som Guds folk i vår tid gör – eller inte gör – i de ödesfrågor som präglar vår egen tid, spelar roll.

Vi ser därför ett behov av att rannsaka oss själva: Hur kan vi som Sveriges kristenhet förnyas i (och i vissa fall återerövra) visionen av att göra skillnad i samhället i stort? Hur kan vi bli arbetare och ambassadörer som bär bud om ett annat rikes verklighet – genom församlingen, men också i våra yrkesliv och på de arenor där vi utövar ett inflytande på samhällsutvecklingen?

För oss finns det också ett allvar från Herren i detta, som aktualiseras inte minst i profeten Hesekiels bok. När profeten har fått en uppenbarelse om situationen i Jerusalem, står det att kallelsen går ut från Israels Gud: ”Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen.” (Hes 22:30).

Här och nu är vi alla med och skapar det samhälle som både våra egna och andras barn ska växa upp i.

Om det finns något som på djupet kan ge hopp för Sverige i de frågor som manifestet kartlägger, är det att vi i Kristi kropp antar det gudomliga uppdraget att på nytt bygga upp det som kan beskrivas som landets skyddsmurar. Vårt huvuduppdrag är förvisso att bygga församling och att predika frälsningen genom Jesus Kristus. Men med en annan profets ord har vi också en kallelse att ”söka den stads bästa” i vilken vi är bosatta (se Jer 29:7).

Annorlunda uttryckt: Här och nu är vi alla med och skapar det samhälle som både våra egna och andras barn ska växa upp i.

Med detta inlägg vill vi därför uppmuntra Guds folk i Sverige att vara salt och ljus också i de frågor som har med samhällsbygget att göra. Som vi formulerar det i manifestet: Att sträcka oss vidare efter en sanningens och rättfärdighetens reformation som söker Guds ”ja” enligt den möjlighet som finns nerlagd i var och en av de olika samhällssektorerna: politiken, juridiken, skolan, vården, civilsamhället och så vidare.

Vår övertygelse är att Gud kallar sina barn att vara verksamma på alla arenor som utgör det offentliga Sverige. Men uppdraget är också att fortsätta be om den omvändelse som vi tror att Herren kallar sitt folk till, för de frontlinjer som vi av olika skäl har bortsett ifrån. Allt står inte väl till i Sverige anno 2024. Det hopp vi trots allt bärs av, bygger på Jesu frälsande närvaro, men också på att vi antar kallelsen att föra ut budskapet om hans ”ja” till vår omvärld. 

För Hopp för Sverige-gruppen:

Torbjörn Aronsson 
Magnus Axelsson 
Claes-Göran Bergstrand 
Anders och Sara Carlsson 
Olof Edsinger 
David Ekerbring 
Torbjörn Erling 
Per Ewert 
Lars-Erik Freiman 
Bo Nyberg 
Paul Orlenius 
Patrik Sandberg 
Marco Strömberg 
Jan Sturesson 
Stefan Swärd 
Hans Weichbrodt

Powered by Labrador CMS