Folkets röst

Irländska folket avvisade med tydlig majoritet förra veckan det föreslagna nya EU-fördraget, det vill säga ändrade spelregler för unionens beslutsfattande. Svenska folket borde beretts samma möjlighet som irländarna att ta ställning. Det är något jag motionerat om i riksdagen. Ytterst handlar det om medborgarnas delaktighet - alla medborgare, inte enbart 349 folkvalda beslutsfattare – i viktiga förändringar av EU:s, och därmed den svenska demokratins, spelregler.
Det kan vara av värde att lyfta fram någon del i den av irländarna avvisade EU-författningen.

I form av små och stora bryggor eller "passareller" skapas konstitutionella möjligheter för kretsen av regeringschefer att ändra beslutsreglerna inom unionen. Uttryck för detta är förslagen om att genom enhälliga beslut i Europeiska rådet (regeringscheferna) skulle ny beslutskompetens kunna tillföras EU som tidigare låg på nationell parlamentarisk nivå eller att politikområden med krav på enhällighet omvandlas till att det skulle vara tillräckligt med majoritetsbeslut.
Liksom i grundlagsförslaget innebär det nya fördraget att de mindre ländernas relativa viktning i röstkraft kraftigt reduceras jämfört med de större. Systemet med dubbla majoriteter innebär att Sveriges inflytande reduceras till en tiondel av Tysklands i ministerrådet, jämfört med en tredjedel i dag. Denna kraftiga maktförskjutning har hittills fått mycket liten uppmärksamhet.
Vidare ska EU bli en juridisk person som kan förhandla som en stat med andra stater. Majoritetsbeslut införs på ytterligare ett femtiotal områden. Unionen får en särskild president och en utrikesminister, även om denne nu kallas "hög representant".

Med det nya fördraget stärks även EU-domstolens befogenheter över medlemsländernas socialpolitik. Tveklöst medför EG-domstolens utslag ifjol om internethandel med alkohol konsekvenser för den förda socialpolitiken i vårt land.
Luxemburgs kristdemokratiske premiärminister Jean-Claude Juncker, som bejakar fördraget, tillhör de EU-entusiaster som trots sin positiva hållning kritiserat midsommarnattens överenskommelse 2007. I en intervju i den belgiska tidningen Le Soir kommenterade den luxemburgiske ledaren toppmötet: "Huvudbekymret för somliga av mina kolleger runt bordet var att komma överens om ett fördrag som kunde antas utan folkomröstning. Jag är förvånad över att man är rädd för sin befolkning."
Efter irländarnas besked vet vi orsaken.

Lennart Sacrédeus
riksdagman (kd) och tidigare europaparlamentariker