Plusarkiv: Ting som påverkar ett presidentval

Ting som påverkar
ett presidentval Sarah Palins dotter Bristol gjorde inte abort. Hon är gravid, 17 år, ogift, men hon gjorde inte abort - och hon ska gifta sig. På vilket sätt påverkar allt detta USA:s presidentval?

Somliga experter resonerar så här: Sarah Palin, 44, guvernör i Alaska sen två år och nu John McCains vicepresidentkandidat – Palin borde ha sett till att dottern inte blev gravid. Och om John McCain visste om det ofödda barnet borde han inte ha satsat på Palin – under alla förhållanden en hisnande chansning. En färsk opinionsmätning visar att folk i allmänhet anser Palin som den näst minst kvalificerade kandidaten i modern tid, bara underträffad av Dan Quayle (som ställde upp 1988 vid sidan av George Bush I – som vann!).
Andra, lika kvalificerade experter, ser saken helt annorlunda.
Palin är varmt troende, fastslår man. Hon vägrade att själv göra abort trots att hennes barn, ett av fem, diagnosticerats med Downs syndrom. Bland bibeltrogna kristna är hon en hjältinna – och dottern kommer ju att gifta sig. Det politiskt viktiga i sammanhanget är att just de bibeltrogna (ofta kallade "den kristna högern") tillhör det republikanska partiets viktigaste kärnväljare. De bibeltrogna har ställt sig klart tveksamma till John McCain, men de älskar Sarah Palin. Nej till aborter spelar en huvudroll i sammanhanget – men uppväger det Palins oerfarenhet, anklagelser för nepotism, etcetera.
Svaret kommer den 4:e november.

Just nu leder demokraternas kandidat, Barak Obama i så gott som alla riksomfattande opinionsmätningar. Men ledningen är mycket liten, ofta inom felmarginalen och viktigare:
I ett amerikanskt presidentval gäller det inte främst att vinna så många röster som möjligt, utan att vinna flest röster i "rätt" stater. Rätt: lika med de största, som har flest elektorsröster. Att vinna, låt oss säga Alaska, med 80 procent av rösterna, är helt utan betydelse om man samtidigt förlorar Kalifornien med så mycket som 1 procentenhet. För att vinna måste man samla sina krafter i tillräckligt många tunga stater och ödsla så lite kraft som möjligt i stater som identifierats som periferiska. Problemet är givetvis att det inte är helt lätt att avgöra var man verkligen har en chans och var man bör låta bli att anstränga sig.

För att vinna måste en presidentkandidat dessutom identifiera sig med – lika med satsa på – rätt frågor. Det ständiga rådet från experterna är: undvik detaljer, trassla inte in dig. Ju enklare och rakare, desto bättre. Genomsnittsamerikanen är inte speciellt intresserad av exakt hur man tänker finansiera till exempel hälsovården eller kriget i Irak. Han vill veta om han och hans familj har råd med sjukdom eller – i fallet Irak – om man vinner eller förlorar. Obama har valt att trycka framför allt på att han står för change, alltså förändring, att inte vara Bush som är den minst populäre presidenten i modern tid. McCain för sin del trycker på patriotism och erfarenhet – han har slagits för sitt land och tillbringat mer än fem år som krigsfånge i Vietnam.
Det gäller också att noga välja vem man ses tillsammans med. George W Bush skulle ha talat vid republikanernas konvent i St. Paul, men orkanen Gustav kom emellan. Alltså fick Bush tala till republikanerna via en satellituppkoppling. Man slapp ha honom i lokalen och John McCain slapp omfamna honom.
Kanske – vi får se – vann Bushs frånvaro ett antal röster för McCain.

Ulf Nilson
ulf.nilson@varldenidag.se