”Är det någon som vill berätta om ett helande som skett medan vi bad för varandra? Inte vad du hoppas ska hända framöver, utan berätta bara vad du konkret upplever har skett just nu!”

Så kan det låta i en samling där vi haft undervisning och praktik i att betjäna med kraft bland sjuka och svaga. En del kanske avstår från att berätta eftersom man vill kolla om det ”håller” nästa dag, vilket jag på sätt och vis kan förstå, men det är lika ärligt att beskriva som det är just nu.

Vi är medvetna om att det finns en vetenskapligt bevisad placebo-effekt och att värme och omtanke med handpåläggning i sig själv kan minska smärta, men vi får bekräftelser på verkliga helanden då personer hör av sig i efterhand med känslosamma och rörande berättelser om vad som skett. Tacksamheten till Gud är stor. Vid Dalagården i somras kom en man fram till mig som vid förbön i en liknande samling flera år tidigare blivit helad från en sjukdom, och detta gjorde det möjligt för honom att fortsätta i sitt yrke som elektriker. Jag brukar säga att den som ifrågasätter betydelsen av helande bön bör prata med någon som är eller har varit sjuk.

Det händer något i rummet när människor sätter ord på vad som sker. I Raseborg, Finland, var det nyligen tre personer som berättade att de blivit helade innan vi hunnit börja be för varandra. En man med migrän kände att smärtan och trycket försvann när han klev in i gudstjänstlokalen och att han omedelbart kunde tänka klart. En annan man, som haft ryggskott i flera dagar, samt en kvinna som haft värk i fötterna i ett par år, blev bra medan de satt och lyssnade på undervisningen. Andra vittnade om hälsa utifrån att någon lagt handen på dem och bett.

Jag tror en del kan känna av en ”helande närvaro” bara genom att läsa berättelserna om vad som har hänt. Dessutom ger vittnesbörden Gud ära och hoppet tänds: ”Kan Gud göra det med honom eller henne, så kan han göra det för mig också!”

Mina exempel handlar inte om de svåraste sjukdomarna och jag försöker inte övertyga om att helande är på riktigt. Det viktiga som jag vill lyfta fram är att vi bygger förtroende genom att uppträda med integritet.

Benjamin Rush, undertecknare av den amerikanska självständighetsförklaringen, grundare av söndagskolerörelsen och det första amerikanska bibelsällskapet, sade att ”integritet i uppförandet hos både levande och döda tar ett starkare grepp om det mänskliga hjärtat än någon annan dygd” (Letters of Benjamin Rush, min översättning). Kan det vara tydligare än så? När människor ser att du är ”på riktigt” så finns förutsättningarna för att ta emot vad du har att erbjuda. Det handlar om en överlåtelse till sanningen och att tankar, ord och handlingar stämmer överens!

Gud har integritet i förhållande till sitt ord. Bibliska hjältar såsom Job, Daniel, Josef och Jesus demonstrerade integritet. Integriteten finns där utifrån ett djupt medvetande om att vi är ansvariga inför Gud. Manipulation är uteslutet då vi vid förbön uppriktigt vill veta hur personen i fråga mår och är genuint intresserade av vad som verkligen sker. Oavsett det omedelbara resultatet älskar vi den behövande människan. Det handlar om att vara äkta.