Herren ska bevara dig från allt ont, han ska bevara din själ. Herren ska bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.
Psaltaren 121:7-8

Världen idag

Kritiken mot KD:s högerposition har funnits sedan Alf Svensson deklarerade att man skulle vara ett icke-socialistiskt parti och tog plats i Carl Bildts borgerliga regering 1991, skriver Olof Edsinger. Foto: Björn Larsson Ask/SvD/TT

Omdiskuterat KD i ett förändrat politiskt landskap

Ledare · Publicerad 00:10, 7 sep 2021

En av sommarens stora debatter i tidningen Dagen har varit Kristdemokraternas försvagade ställning i frikyrkliga kretsar. Frågan har diskuterats både på ledarplats och på debattsidorna, och även lyfts fram i en omtalad intervju med Lars Adaktusson.

Kritiken mot KD:s högerposition har funnits länge – åtminstone sedan Alf Svensson deklarerade att man skulle vara ett icke-socialistiskt parti och tog plats i Carl Bildts borgerliga regering 1991. Andra delar av kritiken är av modernare snitt och handlar primärt om det förändrade politiska landskapet, där KD sagt sig villiga att ingå i en regering med stöd av Sverige­demokraterna.

Det är ingen tvekan om att det finns tidigare väljare som ställer sig främmande till den omsvängning som detta representerar inom KD, inte minst i frågor som migrationspolitik och brottsbekämpning.

Å andra sidan kan man – som de båda kommunalråden Jonas Segersam och Denisé Cassel gör i Dagen – argumentera för att politik måste förhålla sig till rådande förhållanden. En hållbar politik måste helt enkelt söka lösningar på samtidens frågor – oavsett om dessa hör till hjärtefrågorna eller ej. Och få skulle väl i dag förneka att Sverige har akuta problem i fråga om såväl gängkriminalitet som integration.

Till saken hör att även Social­demo­kraterna har tvingats till en likartad omorientering på senare tid. Långt ifrån allt i Mikael Dambergs eller Morgan Johanssons retorik skulle värma ett sossehjärta från, säg, svenskt 90-tal. Men deras politik bottnar i en problembild som ingen ärlig betraktare kan bortse ifrån.

Vad som möjligen kan förvåna med Dagen-debatten är att de politiska alternativen tycks vara föremål för en ganska ytlig granskning. Många som kritiserar det så kallade högerblockets migrationspolitik – inklusive viljan att i högre grad hjälpa människor på plats – har exempelvis gjort Miljöpartiet och Centern till ny politisk hemvist.

Men visst borde dessa partiers radikala agenda i fråga om genusideologi på förskolor, skolor och universitet förtjäna en betydligt hårdare granskning än vad som nu är fallet – inte minst om man gör anspråk på en kristen människosyn?

Eller ta MP:s roll i den alltmer bekymmersamma utvecklingen i fråga om Sveriges energiförsörjning, där partiets idealistiska hållning håller på att försätta landet i ett läge av långsiktig brist på alltifrån elektricitet till cement.

Klart är att det politiska landskapet är svårnavigerat – för kristna såväl som för andra väljare. Låt oss därför erkänna detta, inklusive de målkonflikter som trots allt inte går att trolla bort.

Migrationsfrågor kräver klokskap snarare än känsloreaktioner

Ledare All politik och myndighetsutövning innebär att försöka finna rätt balans mellan flera olika... lördag 30/9 00:10

USA behöver lyfta sig inför nytt presidentval

Ledare Så hänger då det offentliga USA återigen halvvägs ut över stupkanten efter politisk osämja. Och med... fredag 29/9 00:10