I en metodistkyrka i sydöstra England knivmördades nyligen den brittiske parlamentsledamoten David Amess, 69 år. Polisen utreder terrorbrott och den misstänkte 25-åringen tros ha koppling till radikal islam.
Sir David Amess var konservativ ledamot i brittiska underhuset sedan 1983. Han var katolik och besökte metodistkyrkan för att ta emot lokala väljare i sin hemmavalkrets när överfallet ägde rum.
Hotet från islamism är högst närvarande också i Sverige. Vi minns dådet på Drottninggatan, och nu har Lars Vilks bortgång liksom debatten om IS-återvändare gjort frågan högaktuell. I förra veckan hördes det muslimska politiska partiet Nyans kräva att Vilks konstverk, Nimis, ska brännas ner – av Länsstyrelsen.
Sådant har man rätt att säga i ett land byggt på demokratiska idéer och yttrandefrihet. Men att krav av detta slag kommer från muslimskt håll är oroväckande. Vad är det som ska brännas nästa gång? Kyrkor, kors och annat som tillhör vårt tusenåriga kristna kulturarv? Så har det gått till när islamister i vår tid dragit fram genom länder som Irak och Syrien.
Men samma tendenser finns i etablerade muslimska länder, som Turkiet, där kristna helgedomar islamiseras och stängs ner.
England liksom Sverige har stora muslimska befolkningar. Det stora flertalet av dem skulle aldrig sluta upp bakom en handling som det bestialiska mordet i England. Många av dem vill också respektera de värden som hör till en demokratisk samhällsordning.
Men vi kan omöjligt blunda för ett faktum: I en stor muslimsk befolkning finns ganska många individer som stöder våld i islams namn, som vill störta demokratin, införa sharia och islamisera samhället. Till exempel det svenska. I detta segment finns de facto också en utbredd antisemitism. Det senare har bidragit till en ny judisk flyktingvåg – från Sverige!
Så vad gör vi när islam växer i antal utövare och inflytande? Vad gör vi när dess anhängare organiserar sig politiskt och börjar ta plats i fullmäktige, riksdag och regering?
Här har Sverige en utmaning att hantera. Och här kommer politiker och andra i ledande ställning att behöva hjälp. Av den kristna kyrkan. Att älska och betjäna muslimer torde vara något självklart för de flesta kristna, och dit hör inte minst uppdraget att ge muslimer evangelium och söka vinna dem för Kristus.
Samtidigt behöver den kristna församlingen urskilja och avslöja faran med islam. Att gå i ok med eller bygga ”enhet” med muslimska församlingar är otänkbart för en kristen församling. I stället behöver församlingen inse allvaret och gå in i allvarlig bön för situationen. Be om vishet. Be om strategi. Dels för att nå ut till de hundratusentals muslimer som i dag vandrar på svensk jord, dels för att förhindra en islamisering av Sverige.
En sådan skulle innebära slutet för den samhällsordning och den frihet vi länge tagit för given.