Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.
Matteusevangeliet 6:33

Världen idag

Den starkaste minnesbilden av Margot Wallströms ministergärning är tyvärr hur hon har återkommande har trampat snett i den israelisk-palestinska konflikten, skriver Per Ewert. Foto: Janerik Henriksson/TT

Margot Wallströms arv av felaktiga val

Ledare · Publicerad 00:00, 10 sep 2019

Statsråd som blir mer aktivister än förvaltare kan ge mer av fart och engagemang i politiken. Men de kan också skapa stora problem. Speciellt när aktivismen går i en osund riktning.

Regeringen Löfven fick från början in tre statsråd av den typen. De två första försvann inom två år: Mehmet Kaplan, som blev mer känd som representant för islamism än för sitt bostadspolitiska uppdrag, samt Aida Hadzialic, som mer blev en företrädare för religionsfientlighet än en ansvarsfull gymnasieminister.

Den tredje aktivistministern hängde kvar i hela fem år. Men nu är det till slut över, och många ropar: Äntligen!

Det kontroversiella med Margot Wallströms statsrådsperiod är inte att hon varit en engagerad politiker. Inte heller att hon ibland, på god grund, har rutit ifrån mot diktatoriska regimer. Det verkligt problematiska är att hon alltför ofta har gått utanför sitt normala fögderi som utrikesminister och klampat in i situationer där hon ställt sig på moraliskt sett helt fel sida.

Detta har lett till skada för Sverige och vår roll i världen, men även för möjligheten att nå en lösning i utrikespolitiska knäckfrågor.

Två episoder från de senaste veckorna illustrerar Wallströms bristande förmåga att välja rätt. Hon har lanserat devisen ”en feministisk utrikespolitik”, men mer än en gång har utrikesministern krokat arm med parter som ingen feminist, oavsett inriktning, borde kunna bejaka.

Det varma mottagandet av den iranska diktaturens ledare härom veckan signalerade till de iranska kvinnor, som dömts till mångåriga fängelsestraff för att ha kastat sin slöja, att Sveriges regering inte anser dem värda att ta kampen för. Signalen blir att Stefan Löfvens krav på att ta både kvinnor och män i hand inte längre gällde när Irans utrikesminister kom hit och inte alls ville skaka hand med sin svenska motpart.

Den underdåniga attityden mot Irans kvinnoförtryckande regim blev ett konkret uttryck för hur en aktivistisk utrikespolitik kan falla platt när det verkligen gäller.

Ett annat exempel är hur utrikesministern på sistone har hanterat UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar. När andra länder till slut tog sin hand ifrån organet, på grund av dess återkommande missbruk av både makt och biståndsmedel, har Sverige fortsatt pumpa in skattepengar utan att ställa de nödvändiga kritiska frågorna.

Wallström förklarade dessutom öppet att hon sökt påverka andra länder att öka sitt stöd till UNRWA – en hållning som måste anses som moraliskt blind.

Båda dessa fall framstår som praktiska konsekvenser av det urgamla axiomet ”min fiendes fiende är min vän”. Den starkaste minnesbilden av Margot Wallströms ministergärning är tyvärr hur hon återkommande har trampat snett i den israelisk-palestinska konflikten. Mellanösterns enda stabila demokrati har alltför ofta granskats med mikroskop och efter de muslimska diktaturernas måttstock, medan granskningen av dessa fientliga regimer tycks ha skett med både skygglappar och ögonbindel. 

När detta läses står det kanske redan klart vem som blir ny chef i Arvfurstens palats. Om Löfven vill bryta Wallströms aktivistiska linje vore det högst olyckligt med exempelvis Åsa Regnér eller Carin Jämtin, som båda har agerat för en relationsetik som anses extremradikal utanför Stockholms innerstad.

Fredrik Reinfeldt valde oväntat nog en före detta statsminister som utrikesminister. Att bjuda in Göran Persson runt regeringsbordet är kanske en högoddsare, men den man eller kvinna som ska bli Sveriges nästa utrikesminister bör ta Sveriges skadade relation till Israel på största allvar och ha förmågan att hela det som helas kan.

Vid denna tidnings pressläggning har det läckt ut att Ann Linde är den troliga efterträdaren i Arvfurstens palats. Hon är ett bättre val än andra aktivistiska ex-ministrar som Åsa Regnér eller Carin Jämtin, som båda har agerat för en relationsetik som anses extremradikal utanför Stockholms innerstad. Kanske hade det allra bästa varit att följa Fredrik Reinfeldts exempel att utse en före detta statsminister till utrikesminister. Det är förstås möjligt att Göran Persson skulle sagt nej, men den som idag ska bli Sveriges nästa utrikesminister bör ta Sveriges skadade relation till Israel på största allvar och äga förmågan att hela det som helas kan.    

Det verkligt problematiska är att hon alltför ofta har gått utanför sitt normala fögderi som utrikesminister och klampat in i situationer där hon ställt sig på moraliskt sett helt fel sida.

Paula Bieler (SD) Foto: Hanna FranzénTT

Paula Bieler vill att SD fortsätter värna ofödda

SD väntas under sina landsdagar, som pågår nu, överge kravet om sänkt abortgräns. En som inte ställer sig bakom förändringen är Paula Bieler, ledamot i partistyrelsen. I en intervju med Sveriges Radio berättar hon att hennes arbete med abortfrågan – och möten med människor med erfarenhet av frågan – har stärkt henne i övertygelsen om att det finns goda grunder för sänkt abortgräns.

Nyheter · Publicerad 16:55, 21 nov 2019

För att få göra en abort efter graviditetsvecka 18 krävs i Sverige ett särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Sverigedemokraterna har velat ändra denna gräns till vecka 12, och fått hård kritik för detta.

I oktober gick SD-ledaren Jimmie Åkesson ut och sade att partiet är berett att slopa kravet på sänkt abortgräns, och nu under partiets landsdagar väntas beslutet fattas.

En som vänder sig emot partiets svängning är Paula Bieler, ledamot i partiets högsta ledning.

– Jag tycker att den ordning vi har haft hittills har varit väl balanserad och att det finns goda grunder för det. Jag har bara stärkts i den övertygelsen under de år jag har fått hantera frågan och fått möta många som också förklarat sina personliga erfarenheter av varför den nuvarande lagstiftningen i Sverige kan försvåra för kvinnor i utsatta situationer, säger hon till Sveriges Radio.

I intervjun berättar hon att hon har reserverat sig mot beslutet om förändrad abortpolitik.

– Det blir väl den rimliga följden av att man anser att något är för stort steg att ta, säger hon.

Paula Bieler vill heller inte att SD överger kravet om samvetsfrihet för barnmorskor.

– För mig är det ju självklart att vi ska stå bakom en samvetsfrihet, säger hon till Sveriges Radio.

Fånga ljuset i vintermörkret

Vardag En lång mörk vinter ligger framför oss. Då kan det vara svårt att se ljuset i tunneln. Men många kan få tillräckligt med dagsljus även på vintern. –... tisdag 19/11 10:00

Mats Dernánd har chans att vinna ett pris värt 50 000 dollar. Foto: Patrik Svedberg

Kristen svensk kan vinna musiktävling i USA

Bland 48 000 tävlande lyckades Örebroaren Mats Dernánd gå till final i ”24th Annual USA Songwriting Competition”. Sången ”She's called Grace” utgör en av tio finalister i kategorin ”pop”. – Det känns overkligt att de valt ut min låt bland så många bidrag. Jag får nypa mig lite i armen, säger han.

Nyheter · Publicerad 16:20, 21 nov 2019

I somras skickade Mats Dernánd in sin låt ”She's called Grace” till ”USA Songwriting Competition”, en tävling som benämns som ”världens ledande låtskrivartävling”. Tävlingen är öppen för låtskrivare från hela världen.

– Jag såg annonser i sociala medier och tyckte att det kunde vara kul att anmäla sig, berättar han.

– Det var tur att jag inte anade hur många som ställde upp i tävlingen. Då hade jag aldrig skickat in.

Mats skickade av misstag in sitt bidrag till den breda pop-klassen i stället för klassen Gospel/Inspirational, som han avsåg att skicka till, eftersom sången har ett kristet budskap. När arrangören skickade ut ett e-postmeddelande med vilka finalisterna var, missade Mats sitt namn eftersom han letade i fel kategori.

Det var när tävlingsledningen hörde av sig och ville veta vilka som skrivit låten som Mats förstod att han gått till final.

– Jag berättade att jag skrivit både text och musik och undrade varför de frågade.

”Varför? Därför att du är en av finalisterna, grattis!” blev svaret.

Finalen avgörs på fredag den 22 november. Vinnaren av hela tävlingen kammar hem ett pris värt 50 000 dollar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inför partiets landsdagar i Örebro. Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010 Foto: Janerik Henriksson/TT

Jimmie Åkesson: Vi växer för att vi har rätt

När SD i helgen håller sina landsdagar är det från en helt ny styrkeposition. Socialdemokraternas hundraåriga roll som största parti hotas nu på allvar av SD. De politiska motståndarna käbblar om varför SD växer. Är det för att man isolerat dem eller för att man inte längre gör det? – För att vi har rätt, är partiledaren Jimmie Åkessons enkla förklaring.

Nyheter · Publicerad 16:10, 21 nov 2019

– Vi växer därför att vi beskriver verkligheten på ett sätt som väldigt många väljare känner igen sig i, säger han i en TT-intervju.

Jimmie Åkesson pratar ofta nedlåtande om liberalismen, det vänsterliberala etablissemanget. Utmärkande för den liberala demokratin är rättsstaten, fria domstolar, oberoende medier, mänskliga rättigheter, skydd för minoriteter och civilsamhället. Frågan är vad det är han ogillar av detta.

För att ta del av allt innehåll på hemsidan behöver du ha en prenumeration på Världen idag.

Ingen prenumeration?

Prova Världen idag gratis i en månad

Har du inget lösenord?

För att du som prenumerant ska kunna logga in på vår hemsida behöver du först välja ett eget lösenord. Detta gör man i vår digitala kundtjänst. Tveka inte att kontakta kundtjänst om du har några frågor.

Den katolske biskopen Anders Arborelius, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, den syrisk-ortotoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Pingstföreståndaren Daniel Alm och Livets ord-pastorn Joakim Lundqvist menar att det är diskriminering att stoppa konfessionella skolor. Foto: Mikael Stjernberg & Sandra Lagestrå & Rickard L. Eriksson

Svenska kyrkoledare tar strid för kristna friskolor

I ett utspel på Dagens nyheters debattsida kräver Sveriges kyrkoledare att de konfessionella friskolornas position stärks. ”Samtidigt som barnkonventionen, som inkluderar barnens rätt till religionsfrihet blir lag, arbetar nu regeringen för att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Hur stämmer det överens?” skriver kyrkoledarna.

Nyheter · Publicerad 13:40, 21 nov 2019

Debattartikeln är undertecknad av 13 kristna företrädare, däribland pingstledaren Daniel Alm, katolske biskopen Anders Arborelius, syrisk-ortodoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Livets ords pastor Joakim Lundqvist.

Utgångspunkten är att barnkonventionen vid årsskiftet blir svensk lag, en konvention som understryker barns rätt till religionsfrihet. Men samtidigt som detta sker, trängs tro tillbaka från barns vardag, menar man och ger flera exempel.

Bibeln och andra urkunder är borttagna i förslaget till ny läroplan, röster i riksdagen vill förbjuda omskärelse av pojkar, kristen scoutverksamhet hotas av uteblivna bidrag, och såväl skolavslutningar i kyrkan som inbjudan av religiösa företrädare omgärdas av debatt.

Att regeringen utreder ett förslag om förbud av nyetablering av konfessionella friskolor, samtidigt som barnkonventionen blir lag, är något kyrkoledarna är starkt kritiska till.

”Alla friskolor utgår från någon form av värderingsgrund, men just de konfessionella ska enligt regeringen stoppas. Några hållbara skäl för denna diskriminering finns inte”, skriver man.

”Vi ser att konfessionella skolor ger redskap för elever att tolka sin samtid och sin värld, vilket ger möjlighet att ta ställning i viktiga värdefrågor.”

Sveriges kristna råd erbjuder nu sin expertis när barnkonventionen ska implementeras på lokal och nationell nivå. 

Man uppmanar regering och riksdag att inse att samhällets ansvar för barnets andliga och existentiella utveckling är lika stort och gemensamt som ansvaret för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling.

”Identifiera och bejaka de religiösa grupper som vill bidra till samhällets utveckling. Sök fakta och lyft fram sakkunskap i samtal och beslut som rör barn och religion”, skriver kyrkoledarna.

Senaste nytt
Mest lästa just nu

Hälsning från bron i Mostar

Missionsrapporten Missionsglimten. Jag står nu på den nybyggda bron Stari Most i staden Mostar i Bosnien-Herzegovina. Bron invigdes 1566 och är ett av Unesco:s världsarv. Jag tänker på...