När riksdagsmannen Mikael Oscarsson (KD) nyligen arrangerade ett seminarium om den lavinartade ökningen av könsbyten, inte minst bland tonårsflickor, borde detta innebära startskottet för hans eget och andra partier att lyfta på locket och göra detta till en valfråga 2022.

Hur kan det komma sig att i vårt land, som måste vila på vetenskaplig grund inom hälso- och sjukvården, tillåter oåterkalleliga ingrepp på unga människor som upplever problem med sina liv, men kanske inte hittat orsaken på rätt ställe? 

Lämnas dessa ungdomar, och deras föräldrar, åt sitt öde – för att så få ledande företrädare, även inom vården vågar ifrågasätta denna djupt problematiska verksamhet? 

Sällan ställs kritiskt granskande frågor av journalister, läkare, politiker och andra beslutsfattare, liksom kyrkliga företrädare. Finns här en rädsla att stöta sig med hbtq-rörelsens revolutionerande agerande i att omvandla synen på kön och sexuellt samliv?

Följ i stället Finland, där psykologisk behandling alltid sätts först, snarare än att direkt gå på oåterkalleliga kirurgiska ingrepp.