Även bland kristna kan man idag höra argument om att Gud kan ha använt sig av evolution när han skapade världen. Det kan låta som ett lovvärt sätt att överbrygga meningsskiljaktigheter och hitta en konsensuslösning, där vi kan enas att det var Gud som initierade processen från första början.
Men detta är bedrägligt tycker jag.
I dag definieras ”kristen tro” på skiftande sätt, beroende på vilken bevekelsegrund de har som definierar ”kristen tro”. Men evolutionsläran och ”evolutionsliknande processer” strider mot Guds natur och karaktär – mot Guds personliga egenskaper och kännetecken.
Och kristen tro utan Guds natur och karaktär, den kan vi klara oss utan.
Vem tror vi egentligen på?
Paulus var frimodig då han proklamerade att ”för jag vet vem jag tror på” (2 Tim 1:12). När vi säger att vi är kristna och bibeltroende, vet vi då vem och hurudan den Gud är som vi tror på? Är han en god Gud, som Jesus säger att han är? (Matt 7:11; Mark 10:18)
Men om vi hävdar att Gud inte är god, då har vi farit vilse, enligt Jakobs brev 1:16–17.
Om vi hävdar ”teistisk evolution”, att Gud använde sig av evolution och naturligt urval då han skapade, ifrågasätter vi då inte ett av Guds tydliga karaktärsdrag, nämligen att Gud är god och att det han skapade ”var mycket gott” (1 Mos 1:31)?
Birgitta Forsman, docent i forskningsetik och förespråkare av evolutionsteorin, skriver så här i sin bok Arvet från Darwin (Fri tanke förlag, 2010):
”Den som inte kan förneka evolutionen men ändå vill behålla Gud väljer kanske att tro att evolutionen är Guds sätt att skapa världen. Själv hoppas jag att det inte är så, för om en medveten vilja har valt att skapa de levande varelserna genom evolutionen – med allt lidande den processen har medfört – måste det vara en sadistisk vilja. Och en Gud som är sadist är det värsta jag kan tänka mig.”
Vidare skriver Forsman, att ”evolutionen är ingen pastoral idyll … Det naturliga urvalet är ont”.
Vad vi med säkerhet vet angående Gud och skapelsen det är att Gud skapade med sitt Ord och med sina händer, och han skapade därför att han ville skapa (1 Mos 1:1–31; Ps 8:4; Upp 4:11). Och intelligens, plan, mening, syfte och mål var något självklart hos Gud när han skapade.
Inget av allt detta är evolutionens kännetecken, utan den har bland annat sadism som kännetecken, enligt Birgitta Forsman.
Att blanda ihop Gud med evolution, som till sin natur är en gudlös förklaringsmodell, det är att göra Gud en björntjänst och att förmörka gudsbilden, och det är att underminera vad apologetik egentligen handlar om: att förklara och försvara kristen tro.