Elias Isenstierna kommer in sprudlande glad till intervjun. Han, som inte är uppvuxen i en kristen familj och som tidigare varit övertygad om att det inte fanns en Gud, kan knappt hålla sig från att berätta om Jesus.
– Även om det inte skulle vara möjligt för människor att förändras, är det möjligt för Gud att förändra människor, och det är jag ett levande exempel på.
När Elias var 19 år träffade han för första gången några kristna som bjöd med honom till ett sportlovsläger. Under lägerveckan började han förstå att människorna där uppriktigt trodde att det fanns en Gud.
– Deras övertygelse öppnade upp ett intresse hos mig och jag började tänka att det trots allt kanske fanns en möjlighet att det var sant.
Elias insåg att om det var på riktigt, ville han veta om det – vilket ledde till att han formulerade en bön.
– Jag sa till Gud: ”Om du finns, då vill jag ha en relation med dig.”
Under en kvällssamling på lägret gick Elias fram för förbön, och han beskriver det som att han under bönen blev fysiskt mött av Guds kärlek, nåd och förlåtelse.
– Jag tänkte för mig själv: ”Vad händer nu?” Det var lite som Matrix (en science fiction-film reds. anm.), att en helt ny värld öppnades med mycket som jag aldrig hört eller vetat tidigare.
Hans nya tro på Gud förändrade hans liv, men ledde även till en del utmaningar.
– Det jobbigaste var att berätta för min familj och mina vänner. Jag kände att jag inte kunde berätta att jag var troende förrän jag hade full koll på allting vad gäller tro och kunde svara på alla frågor, vilket gjorde att det dröjde onödigt länge innan jag vågade berätta för dem.
På senare tid har han insett att det han tänkte då inte stämde.
– Det var fel tänkt. Jag behövde inte alls veta allt. Jag tror och jag är övertygad, och om jag inte kan övertyga någon annan med mina upplevelser så påverkar det inte upplevelserna. Det har ju fortfarande skett oavsett om någon annan tror på det eller inte.
Men rädslan för vad människor skulle tänka och frågorna det skulle väcka, ledde till att Elias länge levde i spänningen av att tro men inte våga leva ut det.
– Mitt huvud trodde, mitt hjärta trodde, men jag hade fortfarande saker med mig som gjorde att jag befann mig i en brottningskamp hela tiden.
– Det var jobbigt att vara i det mellanlandet. Jag ville egentligen berätta de goda nyheterna om att Gud var på riktigt och att han hade förvandlat mitt liv, men jag gjorde det inte.
Efter några år hade Elias ett nytt starkt möte med Gud, vilket ledde till ännu ett steg på resan, ett steg av total överlåtelse.
– Jag var trött på vacklandet, att ha en fot i det gamla livet och en fot i det nya, så jag bestämde mig för att jag ville leva ut min tro till hundra procent.
Han bad en enkel, men stor bön: ”Nu Jesus får du ta hand om mitt liv och leda riktningen. Jag har försökt att styra men det blir inte bra, så nu låter jag dig ta kontrollen.”
Från den punkten beskriver han det som natt och dag, och att hans resa med att byta riktning blev komplett.
– Det fina med omvändelse är att Gud gör verket i mig. Det är inte jag som tänker att jag måste göra vissa saker, eller inte borde göra andra saker. Utan när jag har beslutat mig för att ge Jesus kontrollen, då är det han som skapar en längtan i mig att göra nya saker.
Att överlåta sitt liv till Jesus är Elias medveten om kan låta läskigt, men för honom var det en viktig insikt att Gud är allsmäktig och god.
– Vi är generellt rädda för att släppa kontrollen, men man behöver inte vara det om man vet att den man ger kontrollen till älskar en fullkomligt och har förmågan att ta hand om en.
– Det är på samma sätt som jag inte är rädd för att låta min pappa köra bilen och ge honom nycklarna, fast ännu mer. Gud älskar oss så mycket, han kommer att ta hand om oss. Det enda Gud behöver är vårt ”ja” och att vi låter honom få forma våra hjärtan.
Han beskriver en konsekvens detta fått i hans liv.
– Att vilja göra gott för andra och att göra det lilla extra har blivit en glädje för mig. Tänk att jag kan få avsätta en del av min vardag till att gå ut och älska människor. Jag hade inte gjort det innan för jag hade fullt upp med andra grejer, men Gud har förändrat min vilja.
Elias berättar om ett flertal möten med människor på stan. Gånger när han fått ord från Gud till personer, där han fått vara med och be för folk som haft ont och samtal han haft för att Gud velat se någon lite extra.
– Det är inte måsten, utan jag älskar och vill göra de här sakerna nu.
Med ett stort leende betonar han de goda nyheterna.
– Evangelium. Goda nyheter. När det låter för bra för att vara sant, då snuddar vi vid verkligheten. Det jag har fått uppleva är tillgängligt för alla. Det Gud vill ha är en relation med oss.
Han avslutar med en uppmaning till andra som befinner sig på platser likt de han varit på tidigare.
– Om du står i valet i frågan om Gud finns eller i valet om att vända om, vill jag rekommendera dig att ta det steget. Det är det bästa jag har gjort och det har verkligen förvandlat hela mitt liv.
– Jag kan bara uppmana dig att söka Gud, be honom om att han ska förvandla ditt hjärta och ge dig kraft att ta steget fullt ut. Ett kraftfullt beslut gör det så mycket lättare att följa.