Myterna i klassrummet
”Moralen har väl inte med Gud att göra”
De dialoger och personer som återges i denna spalt är inte autentiska men kan ibland vara inspirerade av verkliga händelser.
Det var rast efter filosofilektionen i trean på gymnasiet. Läraren hade just gått igenom Eutyfrons dilemma (från Platon) och sagt till hela klassen:
”Är det som är moraliskt gott gott för att gudarna älskar det, eller älskar gudarna det för att det är gott?”
Sedan hade han tillämpat det på Gud och sagt:
”Om moralen hänger på Guds vilja blir den godtycklig eftersom Guds vilja kan ändras (och då skulle våldtäkt bli gott om Gud sa att det var gott, vilket är absurt), eller så står moralen över Gud, och då behövs inte Gud för att ge moralen en grund. Vid båda fallen får kristendomen problem!”
Filip var en av de smartaste i klassen och han var uttalad ateist och ganska jobbig mot Samuel som var den uttalat kristne i klassen. Nu halvropade Filip till Samuel:
”Samuel, vad säger du om lärarens förgörande kritik mot din gudstro? Ska du lämna din fåniga tro och bli lite förnuftig som jag, eller vad säger du Samuel?”
Trots att Samuel kände sig osäker och lite rädd tog hans ”heliga irritation” över:
”Okej, ska vi ta en ordentlig diskussion om det Filip? Låt mig fråga dig: Finns rätt och fel på riktigt eller är det bara något vi människor hittat på?”
Filip svarade utan att blinka:
”Det är påhittat. Självklart! Det finns ingen moral inskriven varken i någon stentavla eller i människan”.
Då undrar jag, fortsatte Samuel:
”Varför du blev så arg på läraren häromdagen. Du sa att du fått ett orättvist betyg. Vad menar du med ’orättvist’?”
Filip tvekade inte:
”Betyget, var fel. Han var orättvis helt enkelt. Det var väl inget konstigt med det?”
”Så du tyckte att läraren gjorde fel, och borde gjort rätt?”, fortsatte Samuel.
”Ja självklart!”, utbrast Filip. Samuel kände sig allt säkrare och sa:
”Men rätt och fel är ju bara mänskliga påhitt. Varför får inte din lärare hitta på sin egen version av rätt och fel? Vad säger att din eller skolverkets version är mer rätt än hans?”
”Ja men det finns ju objektiva regler för betygssättning …”
Samuel högg till som en kobra:
”Men det var ju precis det du inte trodde på! Det finns ju inga objektiva regler som säger vad som är rätt och fel! Det var ju din egen uppfattning. Har du ändrat dig nu?”
Filip tvekade lite:
”Ja men det är ju en annan sak …”
Samuel lät honom inte fortsätta:
”Nej det är inte en annan sak. Det är regler om rätt och fel. Min poäng är att du lever som om rätt och fel visst finns på riktigt. Du kan förneka det med din mun hur mycket du vill. Men ditt liv pekar på något annat!”
Samuel högg till som en kobra: ’Men det var ju precis det du inte trodde på! Det finns ju inga objektiva regler som säger vad som är rätt och fel!’
Filip insåg att han inte tänkt igenom detta lika mycket som Samuel, så han sökte trygg mark och sa:
”Men läraren visade ju tydligt att Gud inte kan vara moralens grund. Det kan du väl inte säga emot?”
Samuel hade läst en apologetisk bok som faktiskt svarade på just det problemet så han sa:
”Det finns en tredje väg. Moralen hänger inte ytterst på Guds vilja – för Gud kan vilja olika saker. I stället hänger den på Guds natur, Guds inneboende godhet. Gud är god till sitt väsen och därför kan moralen inte ändras i grunden, och den står inte heller över Gud, för den är grundad i Gud själv! Det där är ett falskt dilemma, för det finns en tredje väg”.
Filip förstod nu att saken inte var så enkel som läraren framställt det. Men han var inte van vid att förlora diskussioner. Så han sa:
”Nä, nu måste jag gå till min fotbollsträning.”
Samuel kunde inte motstå frestelsen och ropade tillbaka:
”Hoppas du spelar schysst och håller dig till reglerna …”
