Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd.
Johannesevangeliet 1:16

Världen idag

Nu återvänder familjen till rötterna i Afrika

Makarna Fredrik och Jane Josephson fick missionslivet med modersmjölken. Och det har sedan följt dem genom livet och även inplanterats hos de tre barnen. Nu står familjen redo för att åka till Zambia och fortsätta det verk som tidigare generationer en gång startat.

Reportage · Publicerad 14:00, 6 okt 2022

Vi möter familjen Josephson i fridfull miljö i Stockholms skärgård, där de tillbringar de sista dagarna inför den stundande avresan till Afrika. Tillvaron i Sverige har de satt på paus: huset i Åkersberga är uthyrt, bohaget har packats ner och väskorna är packade.

Så fort alla nödvändiga papper är klara bär det av till Zambia, ett kustlöst land i södra Afrika.

Fredrik och Jane, med döttrarna Engla och Nomy (sonen Jakob är inte på plats när Världen idag hälsar på) verkar avspända och fulla av förväntan inför det äventyr som väntar. Äldsta dottern Engla, 19 år, är tacksam för denna unika möjlighet att vidga sina vyer och väntar otåligt att äntligen komma i väg.

Engla har en fin relation med sin farmor, som själv är missionärsbarn och har bott länge i Afrika.

– Jag ser verkligen fram emot att komma till Zambia, och det är extra roligt att också farmor och farfar åker med oss, berättar hon.

– Pappa har de senaste åren gjort flera resor dit varje år och bodde också där med sina föräldrar och syskon när han var i tonåren. Det ska bli roligt att lära känna ungdomarna i kyrkan och utbyta erfarenheter. Jag tror absolut det finns plats för mig att bidra med det jag kan, konstaterar Engla tryggt.

Engla kommer att studera ekonomi på distans, och tvillingarna Jakob och Nomy, som är två år yngre, räknar med att skaffa sig praktisk yrkeserfarenhet. Nomy tycker att det känns spännande att få komma till Zambia, som hon hört så mycket om av sin pappa och farföräldrarna.

Nomy vill praktisera på en hårsalong i närområdet och pappa Fredrik har lovat att hjälpa henne med det.

– Ormar och insekter är väl det som känns mest skrämmande. Men vem kan säga nej till en sådan här chans – speciellt när pappa betalar, säger Nomy med glimten i ögat.

Mamma Jane förklarar att längtan att få åka ut till Zambia har funnits länge hos henne och Fredrik.

– Nu har vi båda känt frid i beslutet att det är dags att göra slag i saken, konstaterar hon.

Det har samtidigt varit en process för hela familjen, men sedan de har resonerat igenom allt är alla positiva inför att komma till Afrika och just nu otåliga på att få komma i väg. Familjen är överens om att ta ett år i taget och i samråd avgöra hur länge de ska stanna.

Det är inga oerfarna gröngölingar som åker ut; här finns både egna erfarenheter och stolta släkttraditioner att bygga vidare på.

Fredrik berättar att hans morföräldrar, Hugo och Elna Lindholm, redan 1937 åkte ut som missionärer till Kivuprovinsen i östra Kongo. I mer än ett halvt sekel var de verksamma i Afrika och byggde upp ett missionscenter och ett församlingsarbete som fortfarande blomstrar.

Pappan till läkaren och fredspristagaren Denis Mukwebe var pastor i detta område och här ligger också Panzisjukhuset, som Mukwebe gjort känt.

– Både morfar och mormor blev över 90 år så jag har fått höra många berättelser om hur verksamheten i denna del av Kongo växt fram. Min mamma, som växte upp där, har också många minnen därifrån och på 80-talet var jag själv med mina föräldrar och syskon där. Vi syskon gick på svenska skolan, en internatskola, där vi trivdes jättebra, säger Fredrik.

Även Jane har erfarenhet av Afrika. Hon föddes nämligen i Tanzania och tillbringade sina tre första år där. Föräldrarna arbetade med hälso- och sjukvård och missionsarbete. Av förklarliga skäl har Jane inte så livliga minnen från den tiden, men hon kan minnas lukter och smaker.

I sena tonåren återvände Jane till sina rötter i Tanzania och jobbade då också några månader som volontär hos ett amerikanskt missionsläkarpar i norra Kenya. Hemma i Sverige har hon arbetat på föräldrarnas vårdhem och som journalist. Hon är också utbildad sjuksköterska.

I Zambia kommer hon att engagera sig i olika vård- och hälsoprojekt, främst inriktade mot barn.

– Fredrik och jag träffades i just det här huset, som då var ett vårdhem. I unga år kom Fredrik hit för att jobba här tillfälligt. Vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt och vår bekantskap utvecklades till kärlek. Jag hade gjort en lista över vilka egenskaper min blivande man skulle ha, och Fredrik stämde in på de flesta av dem, avslöjar Jane.

Även Fredrik hade gjort en lista, och även han kunde bocka av de flesta punkter som han hade satt upp, vilket naturligtvis var en god grund att bygga vidare på. Makarna delar också en kallelse och ett stort intresse för mission, vilket underlättat det beslut de nu fattat.

För Fredrik är Zambia välbekant efter att han regelbundet besökt landet i många år.

– Jag bodde där med mina föräldrar när jag var yngre, och vår familj drev en farm med jordbruk och boskap. Samtidigt var vi engagerade i församlingsarbete och byggde också upp ett barnhem, där föräldralösa barn från området tas emot. Det är för att följa upp utvecklingen för barnhemmet som vi har besökt landet så pass ofta, berättar Fredrik.

Han avslöjar också att det var när han började göra dessa resor som Gud lärde honom vikten av överlåtelse. I uppdraget ingick nämligen också att medverka i samlingar där han fick be för människor som plågades av onda makter.

– Då upplevde jag ett starkt behov av att komma in i en mer intim relation med Herren. Jag hade slarvat lite med den relationen, men många hade bett för mig och ett bönebarn kommer inte undan så lätt. Överlåtelse till Herren är absolut nödvändigt i konfrontationer med den onda andevärlden, säger Fredrik med eftertryck.

När vi ses återstår endast några dagar till avfärden, och det finns både otålighet och förväntan i luften. Fredrik och Jane berättar i grova drag vad de kommer att inrikta sig på under tiden i Zambia, om det nu blir ett eller flera år. Hittills har arbetet koordinerats från Sverige, men nu är målsättningen att hitta vägar för att det ska bli självgående.

Fredrik har även gjort flera resor med sin ungdomskamrat Marco Strömberg, grundare av Focus Business School, som ordnar kurser om företagande och startar skolor för att förverkliga affärsidéer i fattigare länder. Målsättningen är att det ska leda till projekt som kan skapa försörjning och generera medel, av vilka en viss del satsas in i nya projekt. (Se artikel 28/9.)

Fredrik ser fram emot att få starta åtminstone en sådan skola i norra Zambia. Uppdraget han fått av ledarna i församlingarna som de samarbetar med (med sammanlagt cirka 9 000 medlemmar) är nämligen att skapa förutsättningar för att den lokala missionen ska bli självförsörjande.

– Mission i retur, kan man väl kalla det. Sedan finns det också en massa praktiska saker att ta sig an, som byggnationer och underhåll av mark och fastigheter. Några sysselsättningsproblem kommer det då inte att bli, konstaterar Fredrik, och Jane, som känner sin man, håller med.

Jag tror absolut det finns plats för mig att bidra med det jag kan.
Mission i retur, kan man väl kalla det.
Nu har vi båda känt frid i beslutet att det är dags att göra slag i saken.

Sverige sticker ut i Europa – 60 personer ihjälskjutna i år

Skjutningar. En man i 20-årsåldern blev under söndagskvällen den sjunde personen att skjutas ihjäl i Södertälje... tisdag 6/12 15:00

Enkla bedjare – inte bara teologer – kan tolka Bibeln

Ledare I den ständigt pågående, och nödvändiga, debatten om vad som är sann och sund kristen livsstil... tisdag 6/12 00:10

Intern strid i partiet Nyans – grundaren utmanas

Politik. Partiet Nyans skakas av en intern strid, bara några månader efter att man vunnit fullmäktigemandat... tisdag 6/12 14:00

Jesuscentrerad predikan av ny ärkebiskop

Ledare Inom den svenska kristenheten ställer nog många frågan ifall det gick att skönja en ny ton i... tisdag 6/12 00:00