Vem tar ansvar för Estonias offer?

"Ansträngningar bör göras för att omhänderta och identifiera omkomna som finns inuti eller utanför Estonia. Målet bör vara att de döda under värdiga former skall kunna omhändertas och begravas på det sätt anhöriga finner lämpligt. För omkomna som ej kan identifieras bör särskilda åtgärder vidtas som exempelvis gravsättning på gemensam minnesplats i endera Sverige eller Estland".
Ovanstående rekommendation lämnades av Analysgruppen för granskningen av Estoniakatastrofen och dess följder under ledning av dåvarande generalsekreteraren för Röda Korset, Peter Örn.

Mona Sahlin var det statsråd som fram till förra regimskiftet hade ansvaret för handläggningen av Estoniakatastrofen. När hon mottog rekommendationen i november 1998, efter drygt ett års utredning, gav hon i ett möte med oss anhöriga vissa förhoppningar att man hade för avsikt att genomföra rekommendationen. Efter ett par månaders utvärdering och ett besök i Estland, fattade den dåvarande S-regeringen beslutet att inte följa rekommendationen.
Vilken var motivationen? Jo, man fick inte för Estland. Här hemma hade man skapat en situation där de anhöriga framstod som uppdelade i två grupper, för och emot.

Det är den vanliga politiska taktiken för att kunna besluta som man finner lämpligt. Eftersom riksdagspartierna redan några dagar efter katastrofen beslutade att sluta borgfred i allt som rörde m/s Estonias förlisning, fanns inget politiskt stöd att få för oss som fortfarande kräver att rekommendationen ska genomföras.
501 svenskar berövades livet i den största civila fartygskatastrof som drabbat Sverige. Totalt omkom 852 personer.

Hur kan Sverige betraktas som ett rättssamhälle så länge man förbjuder anhöriga att ta hand om de omkomna och så länge sanningen om orsaken till förlisningen lyser med sin frånvaro?
Hur är situationen i dag bland våra politiker, nu när en ny riksdag väljs och en ny regering bildas? Kommer ni att verka för att Analysgruppens rekommendationer genomförs och samtidigt tillsätta en ny oberoende teknisk utredning för att få veta varför Estonia förliste? Estland har ändrat sig och vi kräver att det görs nu och inte 50 år efter katastrofen, som i fallet med DC 3:an.Lennart Berglund
ordförande Stiftelsen Estoniaoffren
och anhöriga – SEA