Ledare

Västvärldens kulturkrig handlar om kampen om sanningen

Dagens kulturkrig står mellan sociala minoritetsgrupper och de så kallade förtryckande maktstrukturerna, där de förras rättigheter trumfar de senare, menar ledarskribenten.
Publicerad Uppdaterad

Det kulturkrig som rasar över stora delar av västvärlden är för många både svårbegripligt och obehagligt, med märkliga termer och åsikter.

Slagord som ”kampen för social rättvisa”, ”alla människors lika värde” och ”antifascism” är kraftfulla ordformuleringar som de flesta inte argumenterar emot. Men vad betyder dessa fraser? Vilka långsiktiga strävanden ligger hos de ideologer som driver denna kulturkamp?

I en mycket uppmärksammad bok, De nya puritanerna, nyutkommen på svenska (Nopolar Publishing), skriven av journalisten och dramatikern Andrew Doyle – doktor i renässanslitteratur från Oxford University – reds begreppen ut. 

”Kollektiv galenskap”, är Doyles sammanfattning. På ett mästerligt sätt drar han ut stridslinjerna, definierar nyckelbegrepp som ”woke” och ”intersektionalitet”.

Kulturkriget står mellan sociala minoritetsgruppers rättigheter att få sin röst hörd mot de så kallade förtryckande maktstrukturerna. Genus, etnicitet och sexuell identitet måste då få trumfa över kunskap, sanning och rättvisa.

Upplevd verklighet väger tyngre än biologisk verklighet. Upplopp, som delar av Black Lives Matter-rörelsens utövat, och som Antifas våldsideologi ständigt manifesterar, anses berättigad. I denna kamp har en mindre kvalificerad färgad lesbisk kvinna exempelvis mer ”rätt” till en tjänst än en vit – och därmed privilegierad – man.

Kollektiv galenskap.

Detta är vår tids nya religion, och ve dem som inte inser detta utan håller fast vid de, eventuellt omedvetna, kollektiva maktstrukturerna. Ve de män som inte inser sin ”toxiska maskulinitet”. Ve de lärosäten som inte ”avkoloniserar” sin kurslitteratur. Riv statyerna! Rena historien!

Kollektiv galenskap.

Denna kulturkamp genomsyrar alltså redan våra lärosäten och är den dominerande linsen i bedömningen av litteratur, film, och tv-serier. ”Brist på mångfald”, lyder ofta domen från kulturelitens inkvisitorer.

Cancelkulturen är ett reellt hot mot yttrandefriheten och pressfriheten.

Det mest skrämmande, i denna så kallat ”kritiska sociala rättvisekamp”, är strävan hos detta nya prästerskap att tysta kättarna. Ord är vapen, lyder devisen, och vapen måste tystas. Cancelkulturen är ett reellt hot mot yttrandefriheten och pressfriheten. Och ett hån mot evidensbaserad kunskapsteori.

Medborgare, vakna! Kejsaren är naken.

Vem vill flyga med ett plan vars pilot följer sin subjektiva känsla snarare än objektiva fakta? Vem accepterar att bli opererad av en kvoterad kirurg som anser sin upplevda verklighet viktigare än röntgenplåtens faktiska bild?

”Om första steget i ett resonemang är felaktigt, kommer allt som följer att bli fel” – C S Lewis.

Powered by Labrador CMS