Unga söker traditionella värden

Häromdagen släpptes årets Generations­rapport från Ungdoms­barometern, där omkring 15 000 unga i åldern 15-24 år får besvara en mängd frågor om värderingar, beteenden och livs­villkor. Detta är en mycket intressant läsning och borde studeras ingående av alla med intresse för Sveriges framtid. 

Syftet med denna rapport är att göra komplexa insikter om unga mer tillgängliga för en bredare publik, inte minst beslutsfattare och medier, för att bättre kunna förstå ungas syn på livet, samhället i stort och framtiden just nu.

Övergripande blir ökad trygghet och fastare relationer allt viktigare, medan att definiera sig med fasta etiketter, eller med en viss ideologisk tillhörighet, minskar i betydelse. Att beskriva sig själv som feminist, antirasist och miljövän minskar alltså betydligt jämfört med för bara några år sedan.

Nummer ett på tio-i-topp-listan över hur unga beskriver sig själva är ”Familjekär” (32 procent), medan exempelvis ”Feminist” hamnar först på fjärde plats (23 procent). Fyra av tio unga tjejer beskriver sig som familjekär. 

Ungas intresselista präglas i hög grad av det som är relations­orienterat och upplevelse­baserat – att lyssna på musik och träffa kompisar. Men även viljan att göra karriär är starkt fram­trädande. Skillnaden mellan killar och tjejer är tydlig ifråga om intressen, där tjejer orienterar sig mer till relationella och omsorgs­nära områden, medan killar dras till prestation och teknik. 

Vad är det då som stressar och väcker oro hos unga människor i dag? Samman­fattnings­vis är skola, jobb och ekonomi områden som skapar en växande oro, då framtids­synen blir allt mer osäker. Hela 61 procent av unga tror att AI kommer försvåra inträdet på arbets­marknaden.  

Hur ser då framtidstron ut? Här fortsätter pessimismen att öka. 2015 uppgav 40 procent av unga att man såg ljust på samhällets framtid, att jämföra med årets siffra på 18 procent. Endast två av tio unga ser alltså positivt på framtiden. Ytterligare ett trendbrott är att den individuella framtidstron, som tidigare var betydligt ljusare på än för samhället, också sjunker. 

En mycket intressant, och för konservativa kristna glädjande trend är att traditionella värden tycks bli allt viktigare i den unga generationen. Vad sägs om följande statistik på frågan om vad som känns viktigt för att bli nöjd med tillvaron i framtiden? Nummer ett: ”Att träffa ’den rätte’”. Hela 57 procent angav detta, vilket är ett kraftigt kliv uppåt jämfört med för fem år sedan. På andra plats kommer ”Skaffa barn” med 43 procent. ”Att gifta sig” hamnade på delad tredje plats tillsammans med ”Att tjäna mycket pengar”. Mammon börjar få konkurrens, med andra ord.

Detta är faktiskt häpnads­väckande siffror. Politiker och besluts­fattare, tillsammans med medier i stort, borde djupt fundera på vad denna statistik egentligen säger. Håller vi på att få en tyst revolution bland unga i vårt land där traditionella värden som äktenskap, barna­födande och den lilla världens betydelse tar allt större plats och tränger undan stora globala visioner med ideologiska övertoner? Barometern visar nämligen tydligt att politiska identiteter minskar när fokus flyttas mot det nära. Även om siffrorna kan tolkas positivt från ett klassiskt kristet perspektiv är det oroande att ungas tro på att kunna påverka samhället närmast halverats, från 52 procent 2019 till endast 29 procent i den senaste mätningen. 

När världen tycks bli allt mer orolig, och framtiden allt mer osäker, väcks längtan efter det nära och bestående.