Stenkastning motas inte med kaffe och tårta

När man läser tidningen upphör man aldrig att förvånas över hur enkelt det är att göra poliser till syndabockar och stenkastande ungdomar till offer. Som man bäddar får man ligga. Om man kastar sten och tårgas mot polis och brandkår, då ska man inte förvänta sig att polisen bjuder på kaffe och tårta heller. Det är inga pojkstreck att omringa och slå ner människor som går ut för att skydda sina bilar, det är brott som ska lagföras och kvävas i sin linda. Att inte ta i med hårdhandskarna kommer att göra att detta sprids såsom ringar på vattnet och att laglydigt folk tappar förtroendet för ordningsmakten. Då är vi illa ute.
Ta bladet från munnen och skriv sanningen i stället. Ingen rök utan eld. Vi har tagit emot alltför stora grupper över för kort tid för att kunna se alla och ta hand om alla. Visst, vissa har det svårt, men ingen ursäkt finns till det som händer, ingen förklaring nog. Och vad gör föräldrarna när deras barn är ute och springer om nätterna? Varför är det så få eller inga tjejer alls med i kravallerna? Har inte de det lika svårt och är lika utsatta eller får de högre veckopeng? Det är enskilda individer det är fel på.

All heder till polisen. Att tro att det räcker med att gå ut och säga "sluta kasta sten" kan tyckas vara lite väl naivt. Jag vill ha en polis som får mota undan och vågar använda batongen när så nöden kräver. Eller tror folk att man kan kasta sten som faktiskt kan vara dödande utan att man får en batong i nacken? Hur många skulle själva vilja stå mitt bland stenkastning, misshandel och bilbränder? Det finns inga offer och ibland undrar man hur långt man kan gå när man skyller på samhället? Man har faktiskt ett eget ansvar även i Sverige, tro det eller ej. Om nu någon blir förvånad.

Fredrik Samuelson
Uppsala