Debatt
Starkare nordisk identitet efterlyses
Frihandel, tullfrihet, rörlighet och arbete mot protektionism är faktorer som gjort att de nordiska länderna tillsammans utgör en av världens 10 starkaste ekonomier. En starkare nordisk identitet vore önskvärd, anser Hans Wallmark (M), ledamot i Nordiska rådet.
För ett år sedan väckte Gunnar Wetterberg stor uppmärksamhet med två debattartiklar där han pläderade för en ny nordisk union. Förebilden för denne historieintresserade och kunnige forskare, nu verksam vid Saco, var den danska drottningen Margareta och hennes arbete att för drygt 600 år sedan förena de olika rikena. Nu har uppföljaren kommit! Nordiska rådet har möjliggjort utvecklandet av tankegångarna i en bok som presenterades i samband med den 62:a session som avhölls på Island i november.
Skriften i sig själv liksom tankegångarna om förbundsstaten Norden visar att det finns potential och kraft i samarbetet. Med jämna mellanrum dyker det alltid upp någon som dömer ut dagens nordiska samarbetsformer. Oftast utan att det redogörs för något alternativ.
Gunnar Wetterberg påminner om att Norden med sina 25 miljoner invånare tillsammans utgör en av världens tio-tolv största ekonomier. Det handlar om länder som axlar ett stort globalt ansvar för klimat och bistånd. Det som önskas frigöras är den enorma potential som finns för näringsliv, ekonomi och forskning.
Det intressanta med tankarna om en nordisk förbundsstat är att Wetterberg betonar den öppenhet och internationalisering som kännetecknat vår del av världen. Det är inte inskränkthetens och de höga murarnas politik som efterfrågas. Tvärtom. Med oro ser han hur de stora länderna plus EU förhandlar över huvudet på de små och medelstora. Nordens bidrag, ifall man talade med en röst, skulle vara att slå vakt om det som gjort oss rika: frihandel, tullfrihet, rörlighet och arbete mot protektionism. Till detta kan också läggas att de nordiska ekonomierna i dag samfällt är i bättre skick än många andra länders. Därför finns det också anledning att betona budgetdisciplin, låg statsskuld och små underskott eller ännu hellre överskott. Med en växande nordisk identitet skulle den gemensamma arbetsmarknaden och forskningspotentialen kunna understrykas.
Samtidigt går det enkelt att ifrågasätta idéerna. Är det någon som på allvar tror att danska skattebetalare skulle gå med på att pengar flyttas från universitetet i Köpenhamn till det i Lund, med motiveringen att forskningen där är mer kvalificerad? Och skulle vi själva klara av det omvända? Det finns mycket bra som förenar, men tänk om det blir våra sämsta egenskaper som knyter oss samman: Isländsk finansinspektion som ska granska bankerna, danska skatter och svensk förmyndarmentalitet?
Gunnar Wetterberg är dock nyanserad såtillvida att det han huvudsakligen pläderar för, är att en förstudie ska göras. Varför inte? Därmed skulle kanske fler få upp ögonen för vad vi 25 miljoner nordbor egentligen kan åstadkomma. Även om förbundsstatsmodellen inte väljs, borde ändå mer kunna göras för att Norden fortsatt ska ge röst åt öppenhet, rörlighet, klimatsmarthet, effektiv hjälp till behövande länder och frihandel!
Norden är inget alternativ till EU. Däremot kan en starkare nordisk dimension stärka våra länder såväl som resten av Europa!
Hans Wallmarkriksdagsledamot (M) och ledamot i Nordiska rådet
ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL
2 månader för 10 kr!
KÖP
Världen idag
DIGITAL
129,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
PAPPER
189,-
kr/månad
KÖP