Pojkaborterna bör leda till
förnyat samtal om abortlagen

Många kulturer har värderat söner högre än döttrar med ett stort antal flickaborter i Indien och Kina som följd. Nu visar SVT-dokumentären ”Jakten på en dotter” på det omvända fenomenet: Pojkar aborteras på grund av sitt kön – i Sverige. Fullt lagligt. Abortlagen ger den gravida kvinnan obegränsad frihet, fram till vecka  18, att avsluta graviditeten. 

Dokumentären berättar om kvinnor som gjort flera pojkaborter, drivna av drömmen att få en flicka. 

Uttrycket ”Land ska med lag byggas” kommer från de medeltida landskaps­lagarna. För att bestå behöver ett land lagstiftning som talar om vad som är tillåtet respektive förbjudet. På sikt kommer lagarna också påverka människors värderingar. Lagarna får inte bara en reglerande effekt, de får en normerande effekt.

Just så har det varit med svensk abort­lagstiftning: den har gradvis påverkat känslor och tankar kring abort och hur man agerar i samband med en oönskad graviditet. Om det är en lagstadgad rättighet kommer den moraliska frågan om rätt och fel i skymundan. I svensk debatt har den juridiska frågan om rätten till fri abort helt dominerat över den moraliska frågan: Är abort rätt? 

Gradvis har abortlagens implikationer – abort av vilket skäl som helst – påverkat tänkesättet. En oönskad graviditet kan avslutas, foster med Downs syndrom kan väljas bort och nu följer nästa steg. Om vi kan välja bort en sorts barn, då kan vi välja bort andra sorters barn. På sikt handlar det inte bara om antalet kromo­somer eller om vilket kön barnet har. I förlängningen väntar en kultur där barn och deras egenskaper designas som vilken annan produkt som helst.

Sven-Eric Söder, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, intervjuas i doku­mentären: ”Jag har svårt att tänka mig att det var lagstiftarens intention med abort­lagstiftningen att den skulle användas för köns­selektion.” Det har han rätt i. Det var inte lagens intention, men det har blivit lagens konsekvens. Vi har på köpet fått en selektiv människosyn, byggd på individ­uell kvalitets­bedömning.

Borde inte detta leda till ett förnyat samtal om abortlagen? Tyvärr syns inga öpp­ningar för det. Tvärtom handlar det nu om att grundlags­fästa nuvarande abortlag.

Förespråkarna för abort har lyckats skapa rädsla i frågan. Som politiker eller opinions­bildare är du ute i kylan om du ens lyfter frågan – och så tystnar samtalet. Men det är inte värdigt en demokrati, lika lite som det är värdigt en demokrati att pojkar inte får födas för att de är pojkar. Därför måste samtalet om abort fortsätta.