Ledare

Orimlig sekulär intolerans mot ödmjuk kristen målgest

Kristna idrottare och andra bör fortsätta att frimodigt förmedla evangeliet, även när mediedrev tillfälligt stänger dörrar, menar ledarskribenten.
Publicerad

Den sekulära intoleransen mot kristna uttryck tar sig ibland rent absurda former. Förra veckans märkliga debatt i fotbolls­världen är ett sådant exempel. Men när ambitionen att begränsa kristnas yttrande­frihet passerar rimlighetens gräns finns anledning att gå framåt i genomtänkt frimodighet.

Den som vill förstå vad saken handlar om blir snart förvirrad. Så försök nu hänga med: Flera kristna fotbolls­spelare i det informella nätverket Ballers for God har använt en målgest där de lägger ner en osynlig krona – en symbol för att lämna sin egen ära till Jesus, Konungarnas Konung. Nätverket har också olika platser på nätet som frimodigt berättar om evangeliet. En av dessa sidor erbjuder möjlig­heten att ta personlig kontakt och kunna ställa frågor om den kristna tron, via en amerikansk evangelisations­organisation.

En tysk mediestation valde då att under fejkad identitet ställa riktade frågor om abort och homosexualitet till dessa personliga samtals­partners. Bland alla konversationer fann de några svar som de ogillade och valde att lyfta fram och kritisera. Via dessa slingrande stigar lyckades journalist­erna alltså skapa en skandal av nästan ingenting, med klart avlägsen koppling till tyska fotbolls­planer.

Likväl rullade det vanliga mediedrevet igång, och när den tyske spelaren Felix Nmecha förra helgen gjorde sin vanliga målgest slog det till på allvar. Både Nmecha själv och Tysklands nye förbunds­kapten Jürgen Klopp, själv bekännande kristen, tvingades försäkra att målgesten inte ska upprepas i klubblag eller landslag. Givet läget är det förståeligt att de backade för att avsluta en märklig sidodebatt och föra tillbaka fokus på uppdraget: att vända trenden för det tyska landslag som har misslyckats tre fotbolls-VM i rad.

På det större planet är detta förstås en alldeles absurd situation: en idrottare som förbjuds utföra en handling som i grunden är den kanske finaste gest en kristen kan göra. Episoden är ett hot mot yttrande­friheten i lagens mening, där alla ska vara fria att yttra både religiösa och andra budskap. Men hotet gäller också i praktisk mening, där inlindade krav på självcensur kan vara en lika stor fara för det öppna samtalet som uttryckliga lagkrav.

Tänk om detta märkliga drev kunde vändas i sin motsats: ännu fler kristna som i vishet och frimodighet pekar på Jesus.

Det är ett märkligt drag att gå så långa omvägar för att finna något att anklaga kristna för, och i nästa skede dra igång en sådan här kampanj för att tysta dem. Men sådant har ju hänt även förr. Bibeln ger flera exempel till inspiration för den som hamnar i liknande situation på sitt jobb, i sin skola eller fritids­aktiviteter.

Daniels fiender var mycket kreativa i att hitta på ett regelverk som de sedan kunde sätta fast Daniel för. Men trots förbudet fortsatte Daniel sin dagliga bön, trots hotet om att kastas till lejonen. Även Petrus och Johannes utmanade Stora rådets försök att hindra dem att berätta om Jesus. I stället skickade de den retoriska frågan tillbaka: Är det rätt att lyda en orättfärdig bestämmelse i stället för Gud?

Symboliken i att lägga ner sin egen krona inför Jesus är fortsatt storslagen, och därtill lämplig i en tid där idrottare har blivit överbetalda mega­stjärnor i en genom­kommersialiserad fotbolls­industri. Nu tvingas Felix Nmecha upphöra med denna ödmjuka gest på fotbolls­planen. Men det finns många fler frimodiga och kreativa sätt för honom och andra att fortsätta förkunna det största och vackraste budskap som världen känt. Tänk om detta märkliga drev kunde vändas i sin motsats: ännu fler kristna som i vishet och frimodighet pekar på Jesus.

Powered by Labrador CMS