Nato och Turkiet som muslimers skyddsmakt

Förspelet inför försvarsalliansen Natos årliga toppmöte tisdag–onsdag den 11–12 juli – denna gång i Litauens huvudstad Vilnius – har ett tydligt mål från amerikansk sida: att göra Sverige till den nordatlantiska försvarsalliansens 32:a medlemsstat. 

Adressat för onsdagens möte mellan amerikanske presidenten Joe Biden och statsminister Ulf Kristersson i Vita huset var uppenbart: Turkiets president Erdogan, den man som nu i ett drygt år förhalat det svenska medlemskapet.

Att utvinna ett amerikanskt klartecken till försäljning av F16-plan till det turkiska flygvapnet bedöms spela in för att få Erdogan medgörlig. 

I den andra vågskålen ligger, utöver vissa kurders spelrum i vårt land att agera för terroriststämplade PKK, även en förbisedd faktor: att Erdogan och Turkiet, likt forna sultaner och stormuftis i den dåvarande stormakten Ottomanska riket, iklätt sig rollen som muslimers skyddsmakt i Europa. 

I slutänden kan det därför bli koranbränningars fortsättning eller inte i vårt land som avgör när Sverige blir Natomedlem.