Messias frånvarande i Nyårsklockornas bön

Efter några år av ojämna, till och med aningen platta, framträdande kom nyårets deklamering av brittiske lorden Alfred Tennysons klassiska dikt ”Nyårsklockorna” – direktsänt vid tolvslaget på SVT från Skansen i Stockholm – att läsas och uttryckas med en sällsynt stark inlevelse. 

När skådespelaren Tomas von Brömssen från Göteborg nu förtjänstfullt axlade manteln gavs en ny klang, extra förstärkt av att han i tidningsintervjuer beskrivit att ”dikten bör ses som en slags bön”. Ett sådant djupare andligt perspektiv vinner dikten på – och knyter även an till dess faktiska innehåll.

Där talas exempelvis i första versen om att ”det gamla året lägger sig att dö, ring själaringning över land och vatten”, för att i andra versen likt en bön be: ”Ring lögnens makt från världens gränser ut och ring in sanningens till oss som famla.”

Onödigt var dock att von Brömssen helt hoppade över den åttonde och sista versen: ”Ring in den tid då andarne befrias ur själviskhetens sammansnörda band, ring mörkrets skuggor bort ur alla land; ring honom in, den bidade Messias!”

Utan detta slut förlorar dikten sin djupaste mening och mål: ”Ring honom in, den bidade Messias!”