Kullgren har rätt – skolbarn ska inte rädda klimatet genom att äta linser

Allt fler svenska barn får äta vegetarisk mat i skolan. Enligt en stor under­sökning som SVT gjorde 2019 fanns det ett vegetariskt alternativ vid fyra av fem skol­luncher, och i snitt hade skolorna en dag i veckan som var helt vegetarisk.

Sju år senare ser trenden ut att vara minst lika stark. Tittar man in på ett 20-tal skolors menyer kan man se att en majoritet av dem har en vegetarisk dag i veckan, men att nästan lika många har två (eller fler) helt vegetariska dagar i veckan.

Mat som serveras dessa dagar är exempel­vis broccoli­soppa, lins­gryta, kikärts­biffar med bulgur, kål­pudding på balj­växter eller pasta med morots­sås. Därtill finns det dagar då det serveras rätter där det är oklart ifall inne­hållet är vegetariskt eller ej, som ”kökets soppa” eller ”färssås”.

Bakgrunden till utvecklingen är delvis ekonomisk, men stavas framför allt KLIMAT och HÅLLBARHET. Genom att dra ner på kött­konsumtionen ska Sverige minska sina utsläpp av metan­gaser, som kor släpper ut genom att rapa och prutta.

Men frågan är vad barnen och ungdomarna som ska äta maten tycker.

Enligt en undersökning som gjordes vid Sveriges lantbruks­universitet och Mälar­dalens universitet 2022 är de populäraste mat­rätterna i skolan köttbullar, spagetti med köttfärssås, kyckling, hamburgare, lasagne och tacos samt den lite mer ospecifika maten ”pasta” och ”olika potatis­rätter”. De tydligt vegetariska rätterna lyste med sin frånvaro med undantag för en sak: pannkakor.

Samtidigt kommer det uppgifter om att barn går hungriga eller tar med sig matlåda för att de inte tycker om skol­maten när den är vegetarisk.

Att vi bor i ett land där vi genom välfärden och skatte­systemet ger alla barn en möjlighet att få ”gratis” skolmat är något vi ska vara tacksamma för – och barn ska självklart inte få styra och ställa över menyn själva – men är det verkligen barnen som ska ta ansvar för att ”rädda klimatet”? Är det inte bättre att fokusera på att de ska äta sig mätta så att de orkar med skol­dagen och på att de får i sig mat som gör att hela närings­behovet uppfylls?

Nu kanske någon invänder och påpekar att vegetarisk mat faktiskt är nyttig. Och ja, det är den, men det krävs ofta större mängder av denna mat för att den ska ge samma intag av protein eller järn som kött. Och för de barn som kastar linserna i soptunnan spelar det ingen roll hur mycket protein de innehåller.

En annan aspekt av frågan är just mat­svinnet. Under­sökningen från Sveriges lantbruks­universitet och Mälar­dalens universitet visar att mat­svinnet från både tallriken och serverings­faten är mycket större när det är rätter som barnen ogillar än vid populära rätter. Så frågan är hur klimat­vänlig vego­trenden i skolorna egentligen är.

Med detta sagt är det mycket välkommet att Krist­demokrat­erna, med landsbygds­minister Peter Kullgren i spetsen, lyfter frågan och vill ”sätta stopp för tvångs­vegetariska luncher”. Man får hoppas att partier från både högern och vänstern hakar på – på samma sätt som enigheten var stor när det nyligen framkom att personer inom äldre­omsorgen i Arboga skulle förlora sin söndags­stek.

Så låt köttbullarna vara och lämna linserna till alla frivilliga vegetarianer. Vill man få barnen att äta mer grönsaker finns det ett väl beprövat knep – ge dem några morots­stavar och gurk­stavar innan de hugger in på skol­maten.