Debatt
Gängkrig har rötter i beslut att byta katekes mot Bergspredikan
Många problem i utanförskapsområdena har sina rötter i en ”snällhetsfilosofi” som gått överstyr. En rot till problemen är statens beslut 1919 att ersätta Luthers katekes med Jesu Bergspredikan i skolans kristendomsundervisning, skriver Rune Imberg.
Detta är en opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Numera tenderar man att underskatta betydelsen av att landet Sverige skapades genom kristna initiativ för tusen år sedan.
Sverige befinner sig på ett sluttande plan vilket vi ständigt påminns om: Gängavrättningar, barn och vuxna som beskjuts när de befinner sig på fel ställe vid fel tidpunkt, personer som dödas på pizzerian eller hos frisören. Nästan alla reagerar över detta, även om vissa politiker tenderar att försöka bortförklara problemen.
Utvecklingen kan förefalla obegriplig men har sina rötter långt tillbaka i tiden, bland annat till år 1919, när staten beslöt att ta bort Martin Luthers Lilla katekes från skolans kristendomsundervisning och i stället ersätta den med Bergspredikan, Matteusev. kap 5-7.
Beslutet var katastrofalt och öppnade slussarna till den förvirring som präglar dagens Sverige, när samhällets ”högerhand” (t ex polis, domstolar och försvarsmakt) ofta inte gör sitt arbete utan försöker agera ”vänsterhand” (socialvård och liknande).
I sin uppsats Strukturbegreppet i traditionsforskning och i systematisk teologi visade Bengt Hägglund att organisationer präglas av sina inbäddade strukturer. De kan vara outtalade eller bortglömda, de ligger ofta under ytan men de utövar inflytande i århundraden.
Numera tenderar man att underskatta betydelsen av att landet Sverige skapades genom kristna initiativ för tusen år sedan och att det i århundraden genomsyrats av lutherskt tänkande. (Se Lars Trägårdhs artikel ”Tacka Luther för välfärden”).
Den svenska samhällsväven har i snart 500 år präglats av ett lutherskt tänkande, ”land skall med lag byggas”. Det vilar på att Gud är Skaparen och människan hans förvaltare, kung / överhet / politiker (”staten”) ska se till att landet lever i fred och frihet. I samhället råder lagen, i kyrkan ska evangeliet förkunnas. Det är farligt att förväxla dessa båda; de är givna av Gud men har olika uppgift, Romarbrevet kap. 12-13.
Upplysningen inledde på 1700-talet en sekulariseringsprocess som växte på 1800-talet och slog igenom med full kraft på 1900-talet. Ett problem som ofta glömdes bort var detta: I vad mån kan man behålla den normativa strukturen (lagarna) från en kristen kultur om man både förutsätter en rad kristna värderingar (t ex förbud mot spädbarnsdråp, monogami, u-hjälp) och vill bryta med traditionell kristen etik, till exempel i sex- och samlevnadsfrågor? Modernismens företrädare var emot det gamla lutherska enhetssamhället, men vilken ideologi var man för?
Det är denna oklarhet som gör katekesbeslutet 1919 ödesdigert. I Lilla katekesen möter man först Guds tio bud med korta förklaringar: Där utläggs negativt vad vi inte ska göra och positivt hur Gud vill att vi ska leva i relation till honom och till våra medmänniskor. Sedan utläggs den apostoliska trosbekännelsen resp. bönen Fader Vår och till sist sakramenten (dop, nattvard). Katekesen riktar sig till alla kristna, samtidigt som utläggningen av buden ger en grundval för hela samhällsbygget: hur Gud vill att alla människor ska leva.
Tankestrukturen i katekesen har format Sverige (jfr Hägglund). Däremot handlar Bergspredikan inte om samhället utan om hur kristna ska leva i kyrkan och i världen. Jesu uppmaning ”att vända andra kinden till” (Matt 5:38-42) riktas alltså inte till samhället. Att ändå försöka bygga ett samhälle som vilar på Bergspredikan tenderar att leda till en katastrof.
Teologi och kyrka har en viktig uppgift för samhälle och stat vilket Torbjörn Johansson har visat, men en detalj är viktig: Kyrkan ska sköta sin uppgift, staten och samhället sina. Polis och domstol behövs, likaså skola och socialförvaltning, men deras uppdrag får inte förväxlas. Vi behöver inte gråtande och knäböjande poliser, vi behöver poliser och domstolar som upprätthåller lagen!
Våra politiker har en hemläxa att göra, liksom polisen, domstolarna och socialförvaltningarna, och inte minst de personer som ansvarar för migrations- och integrationspolitiken. Många problem i utanförskapsområdena har sina rötter i en ”snällhetsfilosofi” som gått överstyr. Med tiden har detta gett oss gängkriminalitet, klansamhällen och sharialagstiftning.
Fortfarande gäller: Land skall med lag byggas. Evangeliet är oerhört viktigt men har en annan funktion. Att förväxla lag och evangelium slutar aldrig väl, vare sig i kyrka eller samhälle.
