Opinion
En kristen syn på äktenskap och frestelser

Ödmjukhet, transparens, villighet till omvändelse – det är den kristna vägen framåt när man kämpar med sexuella frestelser.
Att sex hör till äktenskapet är en förutsättning i alla bibliska texter som beskriver samlivet mellan man och kvinna. Efter att jag slog fast detta här på ledarsidan nyligen (”Bibeln är glasklar om samboskap och sex”, 12/8) har jag fått mycket stor och positiv respons från läsare. Jag väljer här att beröra ämnet med ytterligare några rader.
Utomäktenskaplig sex beskrivs alltid som snedsteg och synd. Paulus skriver till församlingen i Korint att för att undvika sexuella synder ska varje man ha sin hustru och varje hustru sin man.
Det Bibeln slår fast är att en troende människa kan ha ett starkt sexuellt begär, och Paulus säger inte att det är synd, utan pekar på det äktenskapliga samlivet för att tillgodose behovet av fysisk gemenskap med en annan människa.
Detta är den kristna idealbilden. Det Paulus skriver sammanfattningsvis är att kan man inte leva utan sex ska man gifta sig, kan man leva utan sex är det bra att vara ogift.
Vad gör man då om denna idealbild inte stämmer med verkligheten? Dels kan det handla om situationer då en person inte hittar någon att gifta sig med, eller att man av olika anledningar har svårt att klara av all den anpassning och de förpliktelser som ett äktenskap innebär. Hur ska man då hantera sin sexualitet?
En annan situation handlar om att hantera den sexuella åtrån som man upplever innan man gifter sig. En tredje situation är att vara gift men ändå känna sexuell dragning till andra personer, eller till att tillgodose sexuella behov på annat sätt.
Att hantera den sexuella dragningen i väntan på ett äktenskap är en utmaning. På den punkten skiljer sig konservativa kristna från vad som är praxis i dag i västvärlden. Ett kristet-bibliskt argument för denna väntan är att äktenskapet är ett Guds förbund, och sexlivet börjar först när man gått in i detta förbund, denna trohetsförpliktelse som offentligt uttrycks genom bröllopet.
Ett annat argument är att om ambitionen är att satsa på ett livslångt äktenskap, är det mycket bra att det inte börjar med fokus på sexuell åtrå. Man bör först lära känna varandra i en växande gemenskap. Efterhand kan man visa varandra mer och mer av fysisk närhet, som kulminerar i samband med att man gifter sig. Under förberedelsetiden inför bröllopet kan man träna att visa kärlek till varandra på ett antal andra sätt än sex.
Har man svårt att kontrollera dessa saker är det enda återstående rådet att satsa på att gifta sig ganska snabbt; är man övertygad om att det är Guds vilja att man hör ihop behöver det inte vara fel. Men försiktighet och väntan och prövotid är alltid det bästa alternativet.
Att man lever utan äktenskapligt samliv kan ha många orsaker. En orsak kan vara Guds kallelse till celibat, något som är ovanligt i protestantisk tradition men som är ett bibliskt förhållningssätt. Ett annat skäl är att man inte hittar någon att gifta sig med, vilket kan vara ytterst frustrerande. Det finns också människor som upplever singellivet som det enda möjliga alternativet för dem, av en rad olika skäl.
Med det ofrivilliga singellivet är det viktigt att ändå hitta en Guds väg framåt i tacksamhet och där man inte hamnar i besvikelser och bitterhet. Gud vill ge nåd så att de sexuella behoven inte blir för pressande, till exempel genom att man fokuserar på kallelse och riktar fysisk energi på andra konstruktiva saker.
Att som gift ge efter för sexuella frestelser utanför äktenskapet kallar Jesus för att begå äktenskapsbrott i sitt hjärta. Det börjar med fantasier och drömmar och i nästa steg kan det leda till konkreta handlingar när tillfälle uppstår. Det viktigaste botemedlet mot detta är att värna om det äktenskapliga samlivet – och det är ett ansvar för både mannen och hustrun.
Den lättillgängliga nätpornografin är här en farlig fälla; man behöver komma ihåg att det är en lindrigare form av prostitution och är högst beroendeframkallande. Lockas man av detta, eller har dragning till en annan person utanför äktenskapet, är det viktigt med kristen själavård, bekännelse och öppenhet.
Ödmjukhet, transparens, villighet till omvändelse – det är den kristna vägen framåt när man kämpar med sexuella frestelser, och Gud har lovat oss att vi inte ska bli frestade över vår förmåga.