Biverkningar av mindfulness viktig väckarklocka för Sverige

20 000 personer med sviter av mindfulness hörde förra året av sig till organisationen Cheetah House i USA för att få hjälp. Apati, avtrubbade känslor och panikångestattacker var några av de biverkningar som människor uppgav till organisationen.

Den nyheten i gårdagens Världen idag borde mana till eftertanke i ett Sverige där metoder som mindfulness – en teknik för avslappning – blivit en stark trend. Även i det offentliga samhällslivet. 

Sverige – det land där vi reflexmässigt har brukat förpassa religiös tro från det offentliga livet till ett strikt privat plan. Och där själva idén att kombinera religiös tro och helande/sjukvård har stämplats ut som kvacksalveri per definition.

Men så kom vindarna österifrån. Nyandliga övningar med urgamla rötter – yogan från hinduismen och mindfulness från främst buddhismen – lockade oss med sitt till synes kravlösa budskap.

Svenska landsting började erbjuda exempelvis mindfulness som vore det vilken behandling som helst. Den tillämpas självklart inte som en religiös övning, utan just som en neutral metod för bland annat avslappning. Men patienten är sällan medveten om dess religiösa rötter. 

Mindfulness, liksom yoga, har också visat sig attraktivt för svenska skolor, där man för en ojämn kamp med stökiga klassrum och oroliga, rastlösa barn. Det nästintill ”heliga” begreppet konfessionsfrihet tycks vara som bortblåst när lärare i klassrummen leder barnen i mindfulness och yoga.

Och de barn som inte vill delta tvingas sitta i enrum under tiden.

Även i näringsliv och organisationer används nämnda övningar flitigt. Gissningsvis är hundratusentals – ja, kanske miljoner – svenskar numera en del av de österländska avslappningsteknikerna. 

Och så kommer då rapporterna om att mindfulness kan orsaka biverkningar.

Till BBC Worklife framhåller psykiatriprofessorn Willoughby Britton att en växande mängd forskning tyder på att negativa effekter av mindfulness kan vara förvånansvärt vanliga. BBC nämner bland annat en studie från 2019, som visar att åtminstone 25 procent av dem som mediterar regelbundet har upplevt biverkningar.

Uppgifterna om biverkningar från mindfulness skulle sannolikt kunna motsägas med många vittnesmål från människor som upplever sig ha fått stor hjälp av de aktuella övningarna. Men frågorna kvarstår ändå: vad blir de egentliga och långsiktiga konsekvenserna av denna enorma satsning på exempelvis mindfulness som redan berör breda befolkningslager?

Vem följer upp detta i Sverige, och vem tar ansvar för detta gigantiska experiment som kanske innebär större risker än vad människor i allmänhet har en aning om?