Även om priset är smärta väljer man att lyda den man ska avlägga räkenskap inför

Jag sitter och läser en undersökning som handlar om varför pingstpastorer slutar i förtid, och trots en saklig framställan av författarna blir jag berörd. Det kanske beror på att pastorsrollen med någon slags automatik innebär att man till vardags ägnar mycket tid åt hur andra mår, men nu sitter jag och tar del av skildringar från en grupp människor som vandrat i samma skor som jag själv.

Det jag skriver nu är inte en redogörelse för den aktuella rapporten, utan några tankar utifrån mig själv och samtal med andra pastorer i flera samfund.

Som kristna är vi djupt medvetna om församlingens oerhörda betydelse för oss alla, oavsett vilket yrke vi har. Guds rike är stort och utbrett, men att ha fått kallelsen och förtroendet att leda en församling, även om den är en liten del av det stora som Gud gör, är något djupt meningsfullt.