Anpassningsteologi kommer inte att
frälsa nutidsmänniskan

”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.” (Rom 12:2)
 
Utifrån den här bibeltexten skriver aposteln Paulus några viktiga ord, om hur vi som kristenhet bör förhålla oss till den här världens påverkan och inflytande.

Det handlar inte om att vara världsfrånvänd eller att leva isolerad från världen, utan det handlar om att som kristen finnas och leva mitt i världen, utan att den här världens synsätt, på olika områden, får ett felaktigt inflytande över oss.

I en sekulär och utmanande tid, är dessa ord av aposteln Paulus alltfort oerhört viktiga.

Vår uppgift i kristenheten är att i kärlek förmedla ett tydligt evangelium till våra medmänniskor, utan att anpassa och kompromissa bort vårt budskap.
 
Tyvärr ser vi mycket av en ”anpassningsteologi” i stora delar av Kristenheten i dag där man har förlorat tron på evangeliets förvandlande kraft. En del kristna verkar tro att svaret, för att kunna möta och fylla det andliga behov som finns hos alla människor, är att anpassa evangeliet så att det passar in i nutidsmänniskans omoraliska sätt att leva. Att bejaka en livsstil och handlingar som inte stämmer överens med bibelordet, och där ingen omvändelse heller behöver ske. Det är naturligtvis en helt felaktig och obiblisk tanke och teologi.

När Jesus mötte äktenskapsbryterskan, som vi kan läsa om i (Joh 8:11), var budskapet ”Inte heller jag dömer dig, Gå nu och synda inte mer”. Jesus mötte kvinnan med kärlek och nåd, utan att döma henne, samtidigt som han uppmanade henne att inte fortsätta att leva kvar i sina gamla synder och handlande.

Det är inte en ”anpassningsteologi” som behövs för att rädda människor i vårt land, utan det är en erfarenhet av Guds kärlek och tro på evangeliets fulla kraft som behövs.

Vi som kristenhet är kallade att förkunna ett evangelium som kan lösa och befria människor. I Bibeln framgår det tydligt att det behövs en verklig omvändelse, från det gamla livet med dess olika handlingar, för att bli delaktig i Guds rike (1 Kor. 6:9–11). Efter vår omvändelse, i tro och  dop, är det en process och helgelse som börjar, där vi är kallade att formas för att bli mer och mer Kristuslika. (Rom. 8:28–29)
 
Med stor frimodighet vill jag nu utmana hela kristenheten, att hålla fast vid tron på att evangelium är en Guds kraft till frälsning, befrielse och räddning för alla människor.

Gud kan förvandla alla människor. Ingen är borträknad ingen är uträknad utan alla är vi medräknade i den försoning som skedde på Golgata, när Jesus Kristus gav sitt liv till frälsning och räddning för oss alla.