95 procent ville stärka föräldrarnas ställning

Ungern hamnar högt uppe i internationella nyhetsflödet i och med att väljarna i söndagens parlamentsval gav den kristdemokratiskt nationalkonservativa alliansen Fidesz-KDNP under premiärminister Viktor Orbán (född 1965) en fjärde mandatperiod i följd i regeringsställning, tillika med fortsatt två tredjedels majoritet av mandaten, den nivå som krävs för att kunna ändra landets författning.

Valresultatet sticker därmed ut på flera sätt i ett europeiskt perspektiv, med tanke på såväl det långa regeringsinnehavet som det osedvanliga i att vinna en kvalificerad majoritet folkvalda en fjärde mandatperiod i rad. 

Mindre uppmärksammat är 95,89 procent av de giltiga rösterna i folkomröstningen samma dag önskade stärka föräldrarnas ställning gentemot skolväsendet när det gäller frågor om sexualundervisning, homosex, hbtq och kön. Totalt 3,35 miljoner röstade i den riktningen på de fyra ställda frågorna, totalt runt 600 000 fler väljare än som stödde regeringssidan i parlamentsvalet. 

Ändå förklarades utgången i folkomröstningen ogiltigt till följd av den ungerska konstitutionens krav på valdeltagande. Då så många som 20 procent av rösterna inte var giltiga – genom att man röstade både ja och nej samtidigt – saknades det totalt runt 700 000 röster för att nå upp i det valdeltagande som krävdes.

Ungerns samhällsallians (förkortat Fidesz) sparkades i fjol ut ur kristdemokratiska EPP-familjen i Europaparlamentet för att gå över till ECR, Europeiska konservativa och reformister, där bland annat svenska SD ingår.  

I söndagens val utmanades Fidesz-KDNP som aldrig förr i form av en sex partier bred valallians kallad Förenade för Ungern, med allt från högerns nationalkonservativa Jobbik till liberaler, gröna och socialister – en samverkan som påminner en del om den breda koalitionen partier i Chile, Concertacion (Samverkan), mot dåvarande generalen och juntaledaren Augusto Pinochet 1990.

Under paraplyet Förenade för Ungern samlade sig totalt sex partier kring en demokratisk och pro-europeisk linje, ideologiskt alltså långt ifrån eniga men förenade i en gemensam opposition till Fidesz-KDNP och längtan efter ett regeringsskifte efter tolv år.  

Förenade Ungern plockade fram sin premiärministerkandidat efter interna provval, där den tippade favoriten i form av Budapests miljöpartistiske borgmästare Gregely Karácsony (född 1975) överraskande hoppade av inför finalomgången trots att han kom etta i första primärvalet. 

I stället segrade den med undantag för homosexfrågan värdekonservative kristne sjubarnspappan och borgmästaren Peter Marki-Zai (född 1972) och som gick till val på att försöka ansluta Ungern till euron, en mer västeuropeisk och EU-vänligt orienterad politik till skillnad från premiärminister Viktor Orbáns nära kontakter med såväl Kina som Ryssland, ökad transparens inom politiken, akademisk frihet samt att bryta regeringssidans dominans inom mediasektorn. 

Frågan om den ryska invasionen av Ukraina lyckades Orbán taktiskt skickligt vända till att framgångsrikt handla om att hans regering tryggt stod för ett Ungern som inte dras in i kriget, medan en oppositionsseger kunde innebära att landet skickade vapen och soldater till ukrainarnas hjälp – med risk att bli indragna i stridigheterna.

Budskapet hjälpte Fidesz-KDNP att öka med 4,32 procentenheter till 53,59 procent, vilket gav 135 av parlamentets totalt 199 mandat. Förenade Ungern stannade på 34,66 procent och 56 mandat medan den nybildade utmanaren högerut, det nationalkonservativa, EU-skeptiska och anti-immigrationspartiet Vårt hemland med avhoppare från Jobbik-partiet vann 6,11 procent och 7 mandat.